14 Dec Vilken Lucia!

Aldrig hade vi väl kunnat ana att det lilla luciatågseventet skulle bli en sådan succé. Lyckligt ovetande började vi efter middagen att klä oss i varma kläder, sätta ljusslinga på barnvagnen och ta på oss tomteluvor innan vi knallade ner till grannarna. Där väntade vi in Bästbyns invånare och att hästarna skulle vara färdigpyntade. Tomtemomma och tomtemoffa anslöt, även tomtefar och några nissar. Hästar och hundar var piffade med glitter och röda attiraljer och i rockarden satt två små lucior. Ett litet sällskap på 12 personer lämnade sedan gården i sakta mak och på håll såg vi en liten lysande marschall längre bort i byn. Trevligt välkomnande tänkte vi som inte direkt spridit ordet om luciatåget utan bara nämnt det för ett par stycken i förbifarten.

Så ni kan ju tänka er vår förvåning då det utanför nästan varje gård stod folk och väntade på oss, marschaller och eldkorgar var tända och tomtemomma hade varit förutseende och packat glögg och godis som vi stannade och smaskade på några gånger efter vägen. Alla vi passerade hängde på och i slutet var vi nog närmare 40 personer om inte fler som lussade genom byn. SÅ HIMLA MYSIGT! Och tant Gun, som fyllde 85 år dagen till ära, kom ut på bron och sa att det var den trevligaste födelsedagsöverraskningen hon fått. Självklart tog vi tillfället i akt och sjöng för födelsedagsbarnet!

Jag hoppas verkligen att detta blir en ny tradition för maken till mysigt lussefirande har jag aldrig varit med om!

Kommentera

13 Dec Lucia i byn

Ikväll har vi i ”bästbyn” bestämt oss för att lussa lite på vår kvällspromenad med hundarna. Grannarna tar häst och vagn med barn i, en annan rider, vi som har hund går med dem och tillsammans blir vi ett litet luciatåg. Harrys allra första luciatåg. Han får nog vara tomte för det är den enda utstyrsel vi har hemma, eventuellt har vi något lucialinne han ärvt av tremänningarna men frågan är om det går över ytterkläderna. Får kolla storlek när jag kommer hem.

Ska bli väldigt mysigt i alla fall och vem vet, kanske blir det en ny mysig tradition. Eller så äter hundarna upp varandra eftersom att en av tikarna löper. Också ett troligt scenario. Den som lever får se.

Förra årets tomte! 

Kommentera

10 Dec Jobbsöndag

I morgon ska jag vara föräldraledig och för att få ihop det med mitt jobb så blev jag tvungen att gå in och jobba några timmar idag. Helt självförvållat då jag var till naprapaten i torsdags och frissan i fredags. Inte så kul att jobba helg egentligen, men ganska lugnt och skönt + att jag får vara ledig med min bästis (Harry) imorgon!

Igår hade vi en supermysig dag jag och Harry. Pappan i familjen fick stanna hemma och roa sig själv medan vi drog iväg och lekte med kompisar + julpysslade lite (medan barnen sov visserligen). Kompisens bollhav var en succé och det var även tomtegröten vi åt till lunch. Barnen lekte så himla fint och det var en fröjd att se! Efter lekstund och julmys rullade vi vidare in till stan för att kolla på syster/moster Wilma när hon simtävlade. Det blev en lång eftermiddag i simhallen, men Harry trivdes som fisken i vattnet med mormor och bonusmorfar. Dock väldigt tråkigt att han inte fick hoppa i plurret själv, men vi ska snart åka till Lilla Söderhavet och bada loss har vi tänkt.

Wilma skötte sig med bravur och det var jättekul att se hur hon bara levererar, ingen nervositet eller annat utan bara hopp i och ge järnet! Underbart! Det go:et saknade jag verkligen som barn/ungdom (jag var så osäker i sportsliga sammanhang) och därför känns det extra kul att hon bara gör det. Och att hon gör det bra! Eftersom att simtävlingarna fortsatte idag så sov Wilma över hos oss och imorse smög hon och jag upp innan övriga familjen hann vakna och gav oss av till simhallen. Även idag levererade hon bra!

Efter lite lunch och fix hemma så rullade jag ner till jobbet med världens bästa assistent! Shiro och jag är ett fint team och han botar ensamheten på jobbet bra!

Kommentera

07 Dec Ryggh*vetet

Jag vet inte om det är en slump eller bara olyckliga sammanträffanden, men ALLTID runt jul/nyår (åtminstone så länge jag kan minnas) så brakar min rygg samman. I år lite tidigare än vanligt då jag redan brottats med min rygg i drygt 1,5 månad. Idag har jag 4:e naprapatbesöket på 4 veckor och det kunde inte komma mer välbehövligt. Jag hoppas verkligen hon kan få ordning på mitt ryggslut för jobbdagen har varit en kamp. Sitta kan jag inte och stå blir för tröttsamt efter ett tag. Bästa är i vanlig ordning att röra på sig och det gör en ju sällan när en har ett kontorsjobb. Det är ju de där fåtalet vändorna till kopiatorn längre ner i korridoren som utgör någon slags motion.

Inte för att de brukar vara mycket till hjälp, men snart måste jag nog ringa läkaren och se om jag kan få tid för en ny röntgen. Den förra gjorde för typ 6-7 år sedan och det kan ju ha hänt en del sedan dess. Inflammation i musklerna och utbuktande diskar är största problemet nu enligt naprapat. Detta leder till snedbelastning och att hela jag blir skev. Det är tyvärr JÄTTESVÅRT (även om jag hela tiden försöker tänka mig för) att ha ryggproblem med en 1,5 åring hemma. Han vill ofta upp i famnen, speciellt efter en dag på jobbet, och det är inte alltid det går att hitta en kompromiss. Försöker ofta sätta mig på golvet med honom istället, men ibland är jag rädd att jag inte tar mig upp därifrån om vi är ensam hemma.

MEN nu ska vi inte deppa ihop för det. Är på väg till naprapaten nu och sedan ska jag hem och mysa med vår prins. Pappan i familjen ska på julgalej med jobbet och i vanlig ordning (typ fjärde året i rad) så är det riktigt skitväder. Eftersom att de åker buss t o r till Härnösand i eftermiddag/natt så brukar det inte bli mycket sömn för mig p g a att jag blir så orolig över väglaget. Får väl se till att baka de där pepparkakorna jag tänkte göra igår men inte orkade då förkylningen som härjat hos oss alla tre tog omtag hos mig. Istället blev det tidig sänggång och ett försök till att sova bort skiten.

Kommentera

02 Dec Föräldraledig från allt

UNDERBAR vecka med min guldklimp! Även om det inte blivit mycket gjort (en har ju alltid någon slags vision om att en ska hinna städa hela huset från topp till tå) så har vi haft massor av mysig tid ihop och en del lådor och byråer har jag faktiskt hunnit rensa!

Det är definitivt ingen semester att vara föräldraledig med en 1,5-åring (min kära make gör det så bra!), men vi lyckades utan problem få dagarna att gå tillsammans. Vi tog tillfället i akt och flyttade hem till mamma/mormor ett par dagar för att sedan hänga med lite vänner (både mammavänner/lillemanvänner) kommande dagar. Och vips var pappan hemma igen och familjen var komplett.

Igår var jag tillbaka på jobbet igen, även det bara blir några veckor tills nästa sväng av föräldraledighet (+inskolning) tar vid. Kul att variera sig lite. Lilleman har gått och dragit på sig en sjujäkla förkylning (något mannen kom hemdragandes med från England, dom är inte att leka med de där utlandsbacillerna) så humöret har varit lite sisådär senaste dagarna.

Idag trotsade vi dock förkylningen och begav oss till pappa/morfarn för hugga årets julgran. Det var lättare sagt än gjort vill jag lova med all snö som lagt sig som ett täcke över alla träd. Granen var väl inte femstjärnig om jag säger så, men den får duga. I värsta fall får vi väl åka och köpa oss en gran om det skulle vara fullt ut katastrof när vi plockar in den. Haha! En mysig dag blev det i alla fall även om det tog på lilleman. Jag hoppas att han somnar gott snart och sover bort det mesta av den här dumma förkylningen.

Kommentera

22 Nov Onsdag har blivit min nya tisdag

Tisdagar är och har alltid varit veckans sämsta dag. Helg-euforin har passerat sedan länge, det är evigheter kvar till nästa helg och livet känns bara allmänt depp. MEN de senaste veckorna är det onsdagen som varit värst. Onsdag har varit min riktiga depp-dag då livet känns allmänt uppochner och jag inte vill kliva upp ur sängen. Eller nu ljuger jag nog lite. Hela den senaste veckan har jag haft en känsla av att ”nä, idag stannar jag nog bara hemma, jag vägrar kliva upp”… MEN (igen) så har mitt rationella förstånd och mitt vuxna jag bankat lite vett i mig och jag har stigit upp ändå.

Det är väl det som är fördelen med att vara medveten om sin höst-/vinterdepp. En har liksom ingen giltig ursäkt till att omotiverat må bajs och bara vilja göra ingenting, för en är ju medveten om vad det beror på. Då är det lättare att säga till sig själv på skarpen att ”det här hittar bara din taskiga hjärna på, du kommer inte må bättre av att stanna i sängen, bättre att göra någon nytta”. Och en orkar ju så mycket mer än en tror.

Den här onsdagen blir dock inget undantag från tidigare veckors depp, men det som håller mig uppe är att efter idag så kommer jag vara hemma med älsklingspojken Harry en hel vecka då M först ska iväg på fotbollsresa och sedan ska han gå utbildning med jobbet vilket innebär att jag får vara föräldraledig och det kunde nog inte komma mer lägligt. Tänk att bara få hänga med vår guldklimp i en hel vecka (inte för att det kanske är semester direkt, men det är kvalitetstid)!

Kommentera

19 Nov Snööööööö

JAG ÄLSKAR SNÖ!

Imorse när jag slog upp mina sömniga blå, för att en liten minimänniska ropade på mig, och tittade ut så gjorde hjärtat sådär löjliga glädjeskutt över all snö som kommit under natten. Helt oförberedd var jag då jag inte sett några väderprognoser på sistone.  Att snöfallet resulterade i en hel eftermiddag med skottande av uppfart (okej, det var mannen som skottade, jag och minimänniska åkte pulka och kastade snöbollar till fluffbollen) samt en fastkörning deluxe av undertecknad (där snäll granne som skulle hjälpa till också körde fast och vi därmed fick gräva fram två bilar) bekom mig inte nämnvärt. Jag är fortfarande glad över snön!

Innan fastkörning

Fastkörd…..

Tur pumpan gett upp några dagar tidigare så att jag kunde hiva den med gott samvete när snön kom

Kommentera

14 Nov Naprapaten och en längtan

Idag blev det ett besök hos naprapaten. Jag var lite dum och skulle flytta vinterdäcken till bilen i lördags. Helt plötsligt låste sig hela kroppen och där stod jag med ett däck i famnen. Jag kunde inte böja mig ner och lägga bort det, jag kunde inte lyfta benen och gå framåt så där stod jag en bra stund innan jag på något vänster lyckades stapla mig framåt några steg och lägga ifrån mig däcket. Efter 3 dagar med samma intensiva ryggsmärta fick det bli ett besök till naprapaten. Domen blev som väntat: mer träning, en ipren-kur (då musklerna börjat bli inflammerade), inga lyft och återbesök på måndag.

I övrigt har jag haft en tung dag mentalt idag. Eller jag har inte varit deppig-deppig. Men en viss motsträvan har funnits i mig och efter mycket analyserande med mig själv så beror det på flera saker, men framförallt på avsaknaden av tid. Tid att bara vara och göra det jag vill. Jag blev nästan gråtfärdig häromdagen när jag insåg att det snart är advent och mina kommande veckor är fullspäckade. Jag kommer med andra ord inte alls hinna med att julmysa, pynta hemma och bara njuta av den annalkande julen och det gör mig ledsen. Jag gillar julen och nu när vi har Harry känns det ännu mer speciellt (även om han fortfarande är lite för liten för att förstå så mycket).

Jag vet också att mitt pressade schema kommer lätta avsevärt under nästa år vilket gör att jag längtar mycket dit trots att jag egentligen vill njuta av nuet och den stundande julen. Jag vill liksom inte missa det för att jag är så fokuserad på att ta mig till januari och lugnet.

Ledsen om det blir mycket ”depp” här om vår arbetssituation/brist på fritid, det är ju trots allt självvalt och jag skulle inte vilja byta bort det, men vissa dagar blir det lite tungt (speciellt dagar som denna då jag jobbat över och inte hunnit träffa Harry något). Imorgon känns det säkert bättre för då kommer jag sluta lite tidigare och förhoppningsvis hinna ut med grabbarna en liten sväng.

Kommentera

13 Nov Nya jobb och långa dagar

På promenad i första snön

Det är inte bara jag som slänger mig med nytt jobb i den här familjen. I förra veckan fick nämligen maken besked om att han fått en ny tjänst (samma företag) och det känns verkligen toppen eftersom att det innebär att han inte kommer att jobba kvällar och helger mer! Wihoo! *gör segerdans* *hoppar och skuttar*

Då livspusslet varit väl tight i höst i och med mitt nya uppdrag så var väl tajmingen sådär egentligen. Vi har kämpat nog mycket för att få allt att gå runt med mina två jobb och M som föräldraledig. Den nya tjänsten kommer ”tyvärr” att kräva att han går in och jobbar lite redan nu i november och december. Exakt hur vi löser det vet jag inte än, men på något sätt går det. Utmaningar är till för att lösas och vi är ett bra team!

Därför är jag extra glad över att vi sedan tidigare satt av en hel helg i december just till att vara tillsammans och att återhämta oss. Det känns som att det inte kunde komma mer lägligt! All tillsammans tid vi kan få nu gör vintermörkret lite lättare att uthärda. Jag har slarvat med D-vitaminen på sistone och det straffar sig. Gör inget annat än att gäspa dagarna i ända känns det som, skärpning på den punkten Fru Holmgren.

I eftermiddag drar jag iväg på den tredje tidningsintervjun inom kort för Bygdsams räkning. Mycket mediaträning för mig nu! Jag är inte direkt van att stå i rampljuset på det sättet. Det resulterar dock i tidig hemgång för mig idag, passade ju lägligt i och med att maken måste in på jobbet och hålla lite (jobb)intervjuer. 

Kommentera

08 Nov 27 dagar och hockey

Insåg igår att jag snart kan börja räkna ner det här arbetsåret. Det är nämligen bara 27 arbetsdagar kvar för mig i år och sedan följer 4 veckors ledighet. Semester, föräldraledigt och inskolning på förskola i kombination. Det känns inte helt tokigt faktiskt. Som att en får en extra semester mitt på året. Eller i början av året är det väl egentligen, men jag ser mina arbetsår från sommarsemester till sommarsemester. Typ som när en gick i skolan och hade höst- och vårtermin. Nyår är liksom bara ett delmål.

Ser också fram emot att få maxa den sista tiden med Harry som han har hemma innan han börjar förskola. Tanken var egentligen att M skulle vara hemma ända tills inskolningen var klar, men av olika omständigheter så fick det bli så här istället och inte mig emot om vi säger så. Jag både ser fram emot tiden då H börjar förskola, tänk så mycket han kommer att lära sig och vilka kompisar han kommer att få, och lika mycket bävar jag då han fortfarande känns så liten och beroende av oss. Men det är en framåt kille vi har som varken är speciellt mammig eller pappig (förutom när vi varit ifrån varandra en del) så förskolan kommer nog vara superkul för honom!

Ikväll blir det hockey för hela slanten. Först blev vi bjudna på loge och mat med fiberföreningen och sedan blev Bygdsam inbjuden till detsamma. Så vi delar helt enkelt upp oss. M får representera Nätra Fiber och jag Bygdsam idag. Harrys mormor och moster kommer upp och hänger med honom ikväll medan vi päron åker och roar oss. Kul med lite trevligheter mitt i veckan! Det hör inte till vanligheterna.

Kommentera

07 Nov Rosa ponnysar och bästa mannen

Jag hade en underbar måndagskväll på alla sätt och vis! Först kom jag hem till ett kök där maken städat och rensat på våra överskåp. Något jag dragit mig för och haft på ”att-göra-listan” i 1,5 år. Nu är där både sakfritt och dammfritt. Min själ blev genast 10 kg lättare. Men det stoppade inte där, medan jag försökte roa Liten som kanske var lite för hungrig för sitt eget bästa så lagade han mat och sa fina saker.

Efter att vi mättat allas magar så blev det en dusch och sedan pyjamas-mys för hela familjen. Harry fick inviga sin nya pyjamas som hans pyjamastokiga morsa köpt. Att den var rosa med My little pony på verkade inte bekomma honom nämnvärt så den här morsan fortsätter att klä honom i det hon tycker är fint tills han kommer på bättre tankar själv.

Soffmyset fortsatte även efter lillemans sänggående och måndagar i vanlig ordning innebär allt som oftast en tidig kväll, så även denna. Mysiga vardagskvällar är det bästa jag vet! Bästa sättet att tanka energi för en ny arbetsdag.

Kommentera

06 Nov Glasögonorm och familjetid

Redan i torsdags kom min lillasyster till oss då hon hade höstlov. Tyvärr var mitt schema rätt fullspäckat så hon fick mest ränna runt med mig stackarn. Det blev inga mysiga filmkvällar i soffan direkt, men vi fick åtminstone hänga en del. På fredagen fick hon hänga med mig på jobbet några timmar innan vi gjorde helg lite tidigare. Hämtade upp Harry och rullade in till stan för att inhandla lite pysselmaterial och hämta ut mina glasögon. Jopp. Jag har gått och blivit glasögonorm. Känns helt okej faktiskt!

Fredagskvällen spenderade vi med några goda vänner till mig. Lite tapas, platsparty och klädparty i ett. Det blev en tidig kväll då vi hade lördagen fullspäckad med pyssel och familjetid. Varje år träffas mina mostrar, min mamma och mina småkusiner för att pyssla en dag innan jul. I år höll vi till hemma hos min moster och på pysselagendan stod ljus. Vi gjöt egna ljus i kaffekoppar och glas, vi pyntade glasbrukar med fina höstlöv och utstansade motiv, vi knöt makramehägningar och så umgicks vi. Att pyssla med en mammig 1,5 åring kanske inte är så effektivt, men desto mysigare. De andra fick dock mycket gjort och jag assisterade en del med lite expertkunskaper.

Till lunch gick vi ut och grillade och sedan passade jag och H på att ta en promenad när han skulle sova lunch. Förutom utelunch och pyssel hann vi även med gofika och melodikrysset. Dagen avslutades med middag hos mamma medan M var på middag med jobbet. En mycket bra lördag helt enkelt!

Kommentera

03 Nov Att vara blessed

Som jag älskar min lilla familj! Häromdagen fick jag förmånen att åka hem några timmar mitt över dagen då maken skulle iväg på ett möte. Eftersom bristen på dagsljus är fullkomlig under veckorna nu för tiden så tog jag självklart tillfället i akt att ta med mig grabbarna grus ut på en promenad.

Harry älskar att gå på promenad och knallar gärna på själv. Shiro är supernöjd då han får gå och snusa på allt i tid och evighet eftersom att lillebrorsan inte har så långa och snabba ben. Och morsan hon bara njuter av tillsammanstiden!

Mammahjärtat smälte lite när lilleman för första gången frivilligt sträckte upp sin lilla hand och vill gå och hålla i mamma. Sedan var han även himla snäll och höll i Shiros koppel under långa stunder med. Allvarlig kille med viktig uppgift!

Kommentera

01 Nov Att fira 10 år

Mjo minsann. Det gör vi snart. Om en och en halv månad lite drygt. Den 22 december 2007 utspelade sig den här kvällen

 

Och sedan dess har det varit vi! Tio år känns dock i underkant, vi har ju spenderat hela vårt vuxna liv tillsammans och därför känns det som längre. Vi har upplevt alla stora livsomvälvande saker ihop och gått igenom livets alla faser tillsammans, förutom grundskoleåren då. Vi har flyttat ihop, skaffat katt, tappat allt, skaffat fler katter, byggt upp en ny tillvaro, pluggat, fått jobb, köpt hus, skaffat hund, gift oss och ”slutligen” fått barn tillsammans.

Och nu är det snart dags att fira. Vi är överlag väldigt dåliga på att fira vår dag. Har aldrig haft ett behov att göra en stor grej av det, huvudsaken har varit att vi varit tillsammans. Och vi gör ingen stor grej av det i år heller, men vi gör någonting. Barnvakt är bokad och i mitten av december checkar vi in på SPA-hotell och stannar från fredag-söndag. Vi ska göra precis det vi behöver. INGENTING. Vi ska svassa runt i morgonrock, sova halva dagen, läsa en bok, äta gott, se en film, basta och helt enkelt bara vara. Målet är att göra så lite som möjligt och jag ser fram emot det så mycket.

Det enda som är kvar att lösa är hundvakt. Så om det är någon som känner för att låna en familjevänlig hårig bjässe så är det bara att hojta till :)

Kommentera

30 Okt Pysselhelg

Helgen som var har varit intensiv, men härlig på alla sätt och vis. Någon större vila har det dock inte blivit vilket gör att jag välkomnar en vecka utan kvällsmöten och dagsaktiviteter (mer än det vanliga Skidsta-jobbet). Förra veckan var otroligt intensiv på många sätt och vis och familjen där hemma har verkligen blivit lidande. Jag ser därför fram emot att få komma hem i tid, laga mat och mysa med mina grabbar i lugn och ro flera dagar i rad nu.

I fredags mötte jag upp mina barndomsvänner för en supertrevlig middag. Vi bor ju väldigt utspritt i landet så det är alltid roligt när ett par av dem pallrar sig hemöver och en får chansen att rå om dem en stund. Jag blev dock inte långvarig då jag hade Harry med mig och han gör kväll runt 19. Men middag och lite surr hann det bli i alla fall.

Lördagen gick helt i pysslandets tecken. Jäklar som jag sett fram emot den här dagen och som den levererade. Det var nämligen dags för HCS halvårsträff, en hel helg med scrapbooking i goda vänners lag. Dessa helger är som en lisa för själen (och nu lät jag precis så där tantig som jag faktiskt är). Vi ses inte så ofta mellan gångerna, därför blir det extra trivsamt när vi väl får chansen att hänga en hel helg och dessutom utöva en stor hobby.

I söndags började vi dagen med att hämta ved hos pappa (som inte var hemma, men vi fick mysa med övriga familjen istället) och sedan ta hand om 20 kg kött som grannen levererade. Nu är frysen fylld och en känner sig lite extra rik. Dagen avslutades med med middag hos svärmor (svärfar är utomlands och spelar golf) tillsammans med svägerskor och kusiner. Harry gick på övertid och var en riktig hjälte som höll ut kvällen ända till 19.30 (vilket var 20.30 med tanke på tidsomställningen) så idag sover han säkert extra länge.

Kommentera