24 Maj Favorit i repris

fullsizeoutput_1831

Sitter ute på altanen idag igen. Igår satt jag här ute i princip hela dagen. Helt underbart var det! Nu är sommaren här liksom. Idag hinkar jag kaffe också. Så glad att jag bad M svänga förbi affärn igår och köpa kaffe då vi hade helt slut här hemma. Hade gått runt som en levande zombie idag annars. Men nu finns det kaffe och jag är pigg och glad!

Känner att blogglusten har infunnit sig på riktigt igen. Nu VILL jag ta mig tid att blogga och gör det också. Problemet är bara att jag inte riktigt vet vad ni vill läsa om?! Det har varit lite skralt med kommentarer här inne på ett tag (don’t blame ya! jag är lika dålig själv på att kommentera bloggar) och det gör det svårt att veta vilka som faktiskt är här inne och läser och vad ni tycker är intressant att läsa om. Så om ni känner för det och har tid så får ni gärna lämna lite förslag på vad jag ska uppdatera med här inne. Någon mode- eller inredningsbloggare blir jag nog aldrig, men saker jag kan dela med mig av och kanske kan göra hyfsat är väl; livet! (såklart!), träning, huset i allmänhet (renoveringar, omstruktureringar, trädgård osv), vloggar, jobb och föreningsliv, bebis, djuren, naturen, pyssel m.m

M har köpt en ny kamera (den tredje i ordningen) och den är faktiskt riktigt smidig. En systemkamera i litet format. En sådan en faktiskt orkar ta med sig på diverse äventyr. Däremot är den väldigt dyr och jag får lite smått panik över att jag ska lyckas ta sönder den, men jag försöker tänka som jag gör med mina finglas; bättre att den används och kanske går sönder än står på en hylla och samlar damm. Så just nu försöker jag lära mig den så gott jag kan och förhoppningsvis blir det mer (läs: bättre) bilder (och kanske även film) här inne också.

Kommentera

23 Maj Altanen

fullsizeoutput_17c4

Sitter i skrivande stund ute på altanen med en kopp kaffe och några bitar mörk choklad. Busungen på bilden ovan sover sin fm-lur och hunden snarkar bredvid mig. Livet är med andra ord rätt så gött. Jag har verkligen längtat efter att kunna sitta här ute, men inspirationen att vårstäda har verkligen inte funnits de senaste veckorna. Vädret har väl spelat in en hel del, men efter helgens värmechock så fick jag äntligen tummen ur och tog tag i städningen. Ångrar mig inte en sekund!

Rutorna har jag inte putsat och överväger på fullaste allvar att skita i det helt. Speciellt efter att Harry fått spendera lite tid här ute för första gången i år. Ni kan ju se själva på bilden hur rutorna kommer att se ut nertill oavsett om jag putsar dem eller inte, haha! Något jag däremot måste göra är att fixa några tåliga blommor hit ut, några som klarar av värmen som kan bli. Tips på sådana blommor mottages gärna (jag är ingen blomexpert nämligen).

Om drygt en vecka blir vår skatt 1 år. Tiden har gått så fruktansvärt fort! Han är en fröjd att leva med och förgyller vårt liv konstant! Sitter och klurar lite på kalaset just nu. Får se vad som blir av och inte. Idag har vi iaf fotat bild till tidningen (därav outfiten), men då nästa veckas Tidningen 7 var fullbokad så kommer annonsen en vecka sent. Inte hela världen dock!

Kommentera

22 Maj Vilken helg!

fullsizeoutput_176e

Jisses vilken trevlig helg jag haft! I fredags flyttade vi in hos svärisarna lite tillfälligt för att under kvällen bege oss på spelning med kusinerna Holmgren/Olsson. I vanlig ordning är ingen riktig frisk (i huvudet) och det blev en skrattfest utan dess like. Spelningen med Freddy Kalas var anledningen till att vi samlades och då de flesta av oss är Freddy-fans så fick den tummen upp, men höjdpunkten var ändå förfesten.

På lördagen fick vi lite sovmorgon då svärmor klev upp med H och efter frukost lämnade jag lilla familjen för att bege mig till Sollefteå och ockupera sjukhuset där tillsammans med goda vänner. Anledningen till ockupationen kan du läsa om här om du inte är insatt. Och anledningen till att vi valde att åka dit och hjälpa till är kort och gott för att vi alla har små barn och förstår vikten av ett fullt fungerande sjukhus inom rimligt avstånd. Jag har länge velat göra något praktiskt och inte bara sitta hemma och gnälla så detta blev mitt lilla bidrag för nu. Förhoppningsvis kan jag hjälpa till att påverka och förändra på andra sätt även i framtiden.

fullsizeoutput_1770

Efter ockupationen tog vi en omväg hem via min mammas hus där vi åt tapas-middag och bastade. J & L tog även årets första dopp i Ångermanälven medan vi andra njöt i kvällsolen. En underbar kväll med underbara vänner!

IMG_0226

På söndagen var vi lite sega alla tre tror jag och då vi för första gången på evigheter inte hade några planer så gjorde vi helt enkelt det som föll oss in. Först åkte vi hem till min pappa och drack kaffe, H fick också premiäråka gräsklipparn vilket var en succé. Trodde han skulle bli rädd då det brummar och lever om, men han satt cool som aldrig förr i mosters knä och åkte runt. På hemvägen passade vi på att lyxa till det med årets första mjukglass innan vi handlade och rullade hemåt. Och för första gången i Hs liv fick han smaka lite glass. Inte så oväntat så var även det en succé, men tyvärr blir det nog ingen vana än på ett tag då vi gör vårt bästa för att han ska undvika socker så länge som möjligt.

IMG_0268

IMG_0273

Helgen kunde inte avslutas bättre än att Sverige tog VM-guld i ishockey. Jag var så trött att ögonen gick i kors under straffläggningen, men så glad att jag höll mig vaken och fick se guld-glädjen.

Kommentera

17 Maj Själavård

IMG_0157

I måndags hade jag den bästa av eftermiddagar. En sådan som ger energi för hela veckan och som får mig att älska mitt liv lite extra. M jobbar dag den här veckan vilket känns som en evighet sedan sist (beror nog mest på att sist han hade dagvecka så var antingen han eller jag uppbokade varje kväll vilket innebar noll gemensamhet ändå). Så jag var redo med middag på bordet när han kom hem (om än en enkel sådan, hemstampe mose och korv + tillbehör) och då solen sken så härligt så ville M ut och prova sin nya kamera efter maten. Jag och H bestämde oss snabbt för att haka på. H fick åka i ryggsäcken och så bar det av till skogs.

IMG_0159

IMG_0161

IMG_0162

Shiro var lycklig, jag var lycklig, H var lycklig och M var lycklig. Jag älskar min lilla familj och att bara få några timmar med strosande i skogen tillsammans med dem alla gör underverk för själen. Lite spänning fick vi också på vår promenad då vi först stötte på en björnskit nere på vägen och sedan massvis med björnspår (både stora och små) uppe på skogen. Shiro som oftast håller sig på nära håll höll sig ovanligt nära och tur var väl det, för hade vi stött på mammabjörn och bebisbjörn så hade det kunnat bli lite väl spännande.

IMG_0163

IMG_0164

IMG_0154

M som testade kameran tog många härliga bilder som värmer mitt hjärta lite extra. Det är sällan både jag och H står i fokus när kameran är framme och även om jag inte är världens linslus så älskar jag att ha fina bilder på oss. Synd bara att alla tre (fyra) inte fick plats på någon annan än en dassig mobilbild.

IMG_0156

IMG_0166

Kommentera

15 Maj En bra måndag

IMG_0068

Helgen i Stockholm överträffade mina förväntningar och blev riktigt trevlig. På fredag gjorde vi Gröna Lund osäkert och även om det var sjukt kallt i slutet av kvällen så var det värt det. Vi hade även turen att Stiftelsen uppträdde på kvällen så det blev ett fint bonusinslag.

fullsizeoutput_1751

Lördagen bjöd på fint väder och fina hus. Det är roligt att se projekt en jobbat med själv stå klara och familjer som är nöjda och glada. Vi åt en god lunch och firade våra framgångar med lite skumpa i solen. På kvällen blev det Golden hits följt av en liten barrunda i gott sällskap. Jag kan inte nog med gånger framhäva hur mycket jag tycker om mina arbetskamrater. Vi är en brokig skara, men har alltid så roligt tillsammans. Trots att vi växer och var över 50 pers på denna resa så är det en fin sammanhållning och oavsett vilket ”gäng” en hamnar med så har en alltid roligt.

IMG_0084

Måndagen har hittills bjudit på fint väder och mycket nyttigheter uträttade. Hunden har blivit av med sin vinterskrud, träsoffan har fått flytta till en ny plats i solen framför huset, jag har hunnit rensa ut gamla trasiga leksaker ur förrådet och vi har varit och slängt dem på återvinningen samtidigt som vi pantade och handlade mat. Middagen är förberedd och nedervåningen dammsugad.

IMG_0141

IMG_0147

Och all min energi är tack vare maken som gjort så fint här hemma tills jag kom hem igår. Nystrukna och upphängda gardiner i vardagsrummet, en kaosartad tvättstuga som blivit röjd och städad och middag på bordet när jag klev in genom dörren. Allt detta toppades med en ”liten” bebis som tog sina första steg igår följt av ett gångmaraton utan dess like framemot kvällen. Som han ”kutade” runt här hemma efter middagen, skrattandes och alldeles i extas över sin nya förmåga. UNDERBART att se!

IMG_0122

Kommentera

12 Maj Stockholm

I skrivande stund har jag precis anlänt till Stockholm. Jag är här med mitt jobb över helgen på studiebesök och lite personalvård. Än har vi inte ens klivit av bussen än, men jag känner redan att jag längtar hem till mitt lilla Västansjö och mina grabbar.

Jag är verkligen inte gjord för storstäder. Får smått panik när jag ser alla människor som skyndar fram och kontrasten blir extra stor när M skickar en bild på han och H som är ute i skogen med Shiro. Jag försöker intala mig att det bara är för ett par dagar och att en snabbt kommer in i det höga tempot, men jag är glad att jag är ledig till veckan och får chans att återhämta mig med lugnet hemmavid.

Idag blir det besök på Gröna Lund och det ser jag fram emot. Imorgon ska vi göra lite studiebesök samt gå på Golden Hits och på söndag förmiddag går bussen hemåt igen.

Kommentera

08 Maj Underbara maj

fullsizeoutput_173a

Var tog våren vägen? Det är nog fler än jag som undrar detsamma. Senaste dagarna har verkligen inte bjudit på något traditionellt vårväder (och det ser likadant ut resten av veckan). Igår snöade det och idag har det blåst spik. Det är knappt graderna drar sig över nollan och jag är glad för att jag behöll åtminstone en vinterjacka kvar nere när jag bar undan vinterkläderna förra veckan.

Jag och J trotsade dock vädret idag och gav oss ut på en promenad med hundarna på fm. Välbehövligt att röra på fläsket lite och barnen sov gott i vagnarna hela vägen runt. Det var rätt så gott att värma sig med en kopp kaffe när vi väl kom in igen. Fyra veckor kvar av föräldraledigheten och det gäller att maxa den här tiden rejält. Jag ser framför mig mycket utomhus-tid och fix här hemma. Nu har jag inte så många vänner som är föräldralediga längre så den mesta tiden ska jag njuta av att spendera dagarna med H. Det här är ju trots allt en tid som aldrig kommer igen och jag har trivts väldigt bra med att vara hemma. Har lovat mig själv att inte ha någon jobbångest för jag trivs ju faktiskt på mitt jobb och jag vet att det egentligen bara handlar om en omställning från att vara hemma och kunna ta dagarna som de kommer till att ha lite mer fasta rutiner. Det fixar jag utan problem.

Helgen som var bjöd på bröllop för våra fina vänner L&P. H fick spendera ett dygn hos morfarn och där verkar han ha trivts toppen. Medan han slet på morfar och bonusmormor så svängde päronen sina lurviga på dansgolvet ända in på småtimmarna. Vi hade väldigt roligt och tiden bara flög iväg. Jag hoppas och tror att brudparet också hade en toppenkväll! Nu är sommarens enda bröllop till ända och det känns rätt skönt faktiskt. Det betyder att vi har en hel sommar utan några speciella planer framför oss. Vi ska bilsemestra lite och campa med vänner, men i övrigt så tar vi nog sommaren som den kommer. Skönt! Har ni några planer för sommar/semester?

Kommentera

05 Maj Kattliv och fullspäckat schema

IMG_0212

Min telefon tycks ha lika många liv som en katt. På något bakvänt vänster lyckades jag tillslut att fabriksåterställa telefonen igår via datorn och vips så tändes skärmen och telefonen kom till liv igen. Lite drygt att behöva ladda hem alla appar och liknande igen (gick inte att säkerhetskopiera innan), men det viktigaste är trots allt att telefonen fungerar igen.

I övrigt så har jag haft och har en fortsatt fullspäckad vecka. Det kanske är svårt att tro när en bara är föräldraledig, men tydligen fullt möjligt. Förutom det jag printat ner på veckoschemat ovan så har/hade jag en hel radda med saker att uträtta denna vecka. Deklarationer för både Ms firma och vår fiberförening, kalas för M x2, besök hos sjukgymnasten, ett bröllop, kompishäng, träning och lite till.

Det känns att tiden som föräldraledig börjar rinna ut och tiden för jobb närmar sig med stormsteg. Jag har en hel del jag vill hinna klart här hemma innan dess, men får nog vara tacksam om hälften hinns med. 4 veckor är det kvar tills jag börjar och nedan ser ni lista på vad jag vill ha gjort innan dess. Lika bra att ge upp i förväg va?

fullsizeoutput_1708

Kommentera

03 Maj Attans

Min mobil gav upp igår. Väldigt tråkigt då en är rätt så beroende av mobilen i dagens samhälle, men jag har bestämt mig för att inte drabbas utav panik och helt enkelt sitta lite lugnt i båten. Imorgon ska jag in till stan så då ska jag gå in på Telia och skicka in den för reparation/utbyte. Förhoppningsvis får jag en lånetelefon av dem då, annars får jag rota fram Ms gamla mobil och använda den ett tag.

Hittills har det faktiskt gått över förväntan att vara utan den, det är endast när jag åkt iväg som jag reflekterat över största behovet av den. Jag fick liksom bestämma träff med en vän på utsatt klockslag och plats idag när vi skulle luncha tillsammans. Like good old days liksom. Och precis innan jag skulle åka hemifrån insåg jag att det var bäst att kolla kontot så att jag hade pengar på kortet. Jag kunde inte heller sms-parkera eller swisha när jag var i stan, men det var väl inte hela världen. Största anledningen till att jag saknar min mobil är faktiskt att kunna lyssna på ljudbok och ta bilder av H. Det är ju ändå sällan någon ringer eller smsar till en idag.

Hur beroende av din mobil är du? Skulle du fixa några dagar utan den? Jag trodde faktiskt att jag skulle tycka att det var jobbigare, när en är uppe i det så är det inte så tokigt faktiskt (men jag har ju min iPad att kolla insta på och liknande när det krisar). Det är nog nyttigt att detoxa sig lite ibland från mobilen.

Kommentera

01 Maj Sköna maj

IMG_5369

Första dagen i maj bjöd åtminstone på sol även om det har blåst friskt. Jag har njutit för fullt av den här långhelgen och vill egentligen inte att den ska ta slut. Det är så härligt att få vara hemma alla tre tillsammans. Den här helgen har vi dessutom haft en extra familjemedlem (nästan två faktiskt).

Vår f.d lånehund Diesel har spenderat helgen här. Något som inte har hänt sedan vi skaffade Shiro. Inte för att vi inte velat utan mer för att Diesel bott med en till hund under 2,5 år och de tre i kombination har blivit en enda stor röra. Absolut inga problem, men lite vilt och galet emellanåt. Nu är dock Diesel ensam herre i huset igen (nåja, hund iaf) och vi fick äran att låna honom fre-mån. Det har funkat över förväntan att ha två hundar här hemma faktiskt, trodde det skulle bli lite gruff och stök, men de har kompat väldigt bra. Skönt att veta för framtiden!

Sedan har A varit här ganska mycket i helgen med så det känns nästan som att vi haft honom som en extra familjemedlem med. Lördagkväll spenderade vi tre med att spela sällskapsspel efter att H gått och lagt sig och på Valborg grillade vi och spelade mer spel. Idag har vi haft lite försenat kalas för M som fyllde år tidigare i veckan och då var A förbi igen. 3 dagar i rad alltså! Det är sällan vi får rå om honom så mycket.

I övrigt har helgen bjudit på bytardag, innebandycup och utomhus-stök. Snart har jag ”grävt” fram mina bärbuskar med lite hjälp från våra underbara grannar. Krattan har gått varm och kommer att få fortsätta göra det även denna vecka. Det finns mycket att snygga upp här vill jag lova! Förra sommaren fick vår utsida väldigt lite kärlek (H var ju alldeles nykläckt och vi hade väl bättre saker för oss än att påta i trädgården), men det ska det förhoppningsvis bli ändring på i år. Vi har några projekt på G.

IMG_5401

IMG_5388

IMG_5398

Kommentera

25 Apr HSP – Att leva med en högkänslighet

Det är några år sedan nu som jag insåg att jag var högkänslig, HSP – Highly Sensitive Person. Tror dock inte att jag skrivit om det så mycket här, om ens alls. Det handlar inte om att det är något jag försöker dölja, men jag ser inte heller så mycket vinning i att prata om det så mycket. Det är absolut ingen diagnos och inte heller någon du kan bli ”frisk” från. Det är ett personlighetsdrag som finns hos en ganska stor del av befolkningen (15-20%). För min del har det varit en stor ögonöppnare att kunna sätta ord på varför jag reagerar som jag gör i vissa situationer. Mina egna tankar och känslor som jag ofta försökt ignorera och ”tänka bort”, ett sätt att försöka intala mig själv att jag ”överreagerar” och ”känner efter för mycket”, är egentligen något jag inte ens väljer utan som är typiskt för en högkänslig person. Det är egentligen inte något jag riktigt kan styra över, bara lära mig att hantera på rätt sätt och försöka vara lite snäll mot mig själv.

Vad är då HSP? Vill du läsa lite mer ingående så tycker jag dessa artiklar beskriver det ganska bra; här & här. För mig var också boken ”Drunkna inte i dina känslor” en riktig ögonöppnare som verkligen fick mig att förstå att jag är vad de beskriver som ”Stark-skör”. Här är första sidan ur den boken.
Skärmavbild 2017-04-24 kl. 20.55.51

Jag är en person som har väldigt lätt för att ta till mig andras känslor och sinnesstämningar. Jag har svårt för stimmiga miljöer och monotona ljud. Jag är periodvis den mest sociala personen på jorden, men det kan vända lika fort och nästa dag är det enda jag orkar med mina egna tankar och total tystnad, då är skogen min räddning. När jag mår bra har jag bilstereon på högsta volym och sjunger med i låtarna för allt jag är värd, när jag mår mindre bra kan jag åka mil efter mil utan att ens reflektera över att radion inte är igång. Jag klarar av intensiva perioder väldigt bra, men kollapsar ofta så fort det lugnar ner sig. Jag tänker på och analyserar allt som folk sagt till mig och vad jag själv säger till andra på kvällen när jag kommer hem. Jag ältar och funderar på om jag kunde gjort saker annorlunda och jag oroar mig för vad som komma skall. Jag tänker ofta ut hundra olika tänkbara scenarion innan en aktivitet och bestämmer mig på förhand för hur jag ska reagera/agera om jag ställs inför ditten eller datten. Jag ser ofta mig själv utifrån i sociala sammanhang, analyserar hur jag låter och hur jag ser ut när jag gör vissa saker. För mig är det en kamp att föra en argumentation då jag behöver tid för att sortera mina tankar och känslor, att formulera dem rätt innan jag uttalar dem. Jag är med andra ord värdelös på att bråka och blir istället tyst när jag egentligen skriker på insidan.

Jag har under hela min uppväxt fått höra vuxna människor benämna mig med ord som ”blyg” ”försiktig” och ”ogillar förändringar”. Det både stämmer och inte. Jag har aldrig varit blyg, men jag har alltid behövt läsa av en situation eller ett sammanhang innan jag vågat ta för mig av det. Det har ofta lett till att många ”glömt” bort att jag finns där och exkluderat mig från samtal eftersom att deras första uppfattning är att jag inte vill delta. Det är en sak jag tränat upp på senare år, att våga ta för mig och göra min röst hörd. Idag uppfattas jag sällan som blyg eller försiktigt utan snarare som framåt och stark, men det har också ett pris. För när jag gett av mig själv så mycket i ett socialt sammanhang så måste jag sedan få utrymme att bara vara med mig själv för att kunna återhämta mig. Att åka iväg en hel helg med människor jag inte känner mig 100% bekväm med tar därför väldigt mycket energi av mig eftersom att det sällan erbjuds ”egentid”. Det resulterar i att jag låser in mig på toaletten en stund/går en promenad/går och lägger mig tidigare osv för att orka i det stora hela.

Med åren har jag också blivit bättre på att tillåta mig själv att ”säga ifrån” när det är saker som påverkar mig. Förut var jag mer rädd för att vara till besvär eller så mån om att vara alla till lags att jag sköt undan mina egna behov. Det var förmodligen det i kombination med mycket annat som gjorde att jag gick in i väggen. Idag frågar jag istället snällt ”skulle det vara okej att vi stänger av fläkten medan vi pratar” eller ”är det okej att vi sitter i köket medan vi fikar”, jag tycker nämligen att det är svårt att läsa av människor när de inte sitter mitt emot mig. Ibland skyller jag ljudkänsligheten på min tinnitus, men jag vet att den lika mycket påverkas av min högkänslighet.

Som tur är har jag en man som aldrig förminskar mina känslor. Jag har aldrig hört honom säga ”du kanske inte ska känna efter så mycket” och jag tror att varken han eller egentligen jag förstår hur mycket det egentligen betyder. Han vet att jag har svårt för förändringar som sker nära inpå och meddelar mig därför allt som oftast om han bytt ett jobbpass eller flyttat en klipptid. Sådant kan vara småpotatis för många, men för mig kan det förstöra en hel dag. Jag bygger nämligen upp mina dagar utifrån den fakta jag har på förhand. Oavsett om jag bara ska vara hemma en hel dag eller åka iväg så planerar jag min tid in i det minsta och blir det därefter förändringar jag inte rår på så kan jag bli otroligt ledsen. Många gånger utan att förstå varför. Han är också den som säger åt mig att lägga mig i soffan eller gå och lägga mig tidigt efter en hektisk dag då jag själv är så uppe i varv att jag inte förstår mitt eget bästa.

Summa summarum så är jag glad att jag kom i kontakt med begreppet ”högkänslig”, att jag fått en förklaring till att jag inte alls är ”onormal” eller ”udda”. Jag är precis som många andra, bara lite extra allt. Jag är antingen noll eller hundra, sällan något däremellan. Jag övar på att tillåta mig själv att låta mina behov ta plats. Jag försöker frigöra utrymme för återhämtning och jag går ifrån när det blir för mycket. Jag ser sällan på tv eller serier då det är en stimuli jag inte behöver, all stimuli jag får från mitt liv i övrigt är mer än tillräckligt. Och jag tillåter mig själv att stänga in mig i ett rum och vara kreativ för det är en av de få saker som gör mig lugn. Som sorterar mina tankar och låter mig återfå energi. Jag lyssnar på ljudbok istället för mina egna tankar när jag ska sova och jag försöker ha tydliga rutiner kring mat och sömn. Jag försöker vara medveten och säga till mig själv att det är okej att bli ledsen över en ”skitsak” för då går det också lättare att släppa det och gå vidare. Och när det blivit för mycket en dag så lägger jag mig med huvudet i Ms knä och låter honom stryka mig i håret och drar in lukten av honom i min näsa, en lukt som gör mig lugn och avslappnad.

Kommentera

24 Apr Det börjar ordna upp sig

fullsizeoutput_16ff

Förra veckan var till största del en bra vecka. Efter måndagens städrace hade jag ett annat lugn i kroppen och behövde inte ha sådan panik över annat mer än tvätten och sätta igång Roolf 2 ggr/dag (vår robotdammsugare). Sedan var M ledig tors-sön eftersom att han jobbade några dagar i påsk. Inte för att det blev några speciellt produktiva dagar egentligen, men det är alltid skönt att kunna avlasta varandra här hemma lite. Få lite sovmorgon och kunna ta en barnfri-dejt med en vän och motionera hunden utan att behöva ha bebis i släptåg hela tiden.

IMG_5242

På fredagen tog jag med en vän (på hennes initiativ) (Shiro fick också följa med) till ett av min barndoms flitigaste utflyktsmål, Fäberget. Jag har inte varit upp dit på många många år och var lite osäker på hur vi skulle gå, men efter en överläggning med pappa i telefon och en avstickare åt fel håll så kom vi på rätt bana. Turen upp var alldeles tillräcklig för mig som fortfarande har en envis förkylning i kroppen och mer eller mindre varit sjuk i 5 veckor. Väl uppe möttes vi av en fantastisk utsikt och kaffekoppen med tillhörande chokladboll satt som en smäck. Jag älskar denna typen av umgänge! Motion, friluftsliv och vänskap i ett. Jag blir inte förvånad om det blir någon tur till dit upp tillsammans med lilla familjen i sommar.

IMG_5323

Helgen spenderades till största del på bortaplan. Vi hade nämligen möhippa för L och tidigt på lördagen drog vi iväg till Umeå och blev kvar där till söndag vid lunch. En riktigt trevlig dag/kväll/natt med ett gäng helt nya tjejer (för min del då). Nu känns det ännu roligare att åka på bröllopet om två veckor då en har lite mer koll på det andra folket som ska dit. M känner nämligen fler än jag då han är barndomskompis med brudgummen men jag känner i princip bara bruden. Väl hemma på söndag blev det mest mys med mina grabbar och hämtpizza.

Kommentera

18 Apr Att försöka hitta tillbaka

fullsizeoutput_169e

Efter gårdagens breakdown så var tårarna inte långt borta när det plötsligt knackade på ytterdörren och en fin vän stod utanför med en bukett tulpaner och en chokladkaka. Bara för att. Den ”lilla” gesten gjorde att jag fick ny energi och tog tag i högarna på köksbordet samt plockade bort påskriset. Jag var ju ”tvungen” att göra plats för blommorna och inte vill en ställa nya fina blommor på ett stökigt bord. När påskriset rök så gjorde även resterande påskpynt det och när bordet var städat var det ju lika bra att ta tag i diskbänken. Och leksakerna på golvet. Och leksakerna i vardagsrummet. Och rensa ur bebisleksakerna och bära upp dem på vinden. Och starta dammsugaren. Och diska hundskålarna. Och så hade jag helt plötsligt en ny nedervåning. Allt tack vare en bukett tulpaner. Och Roolf. Vår nya dammsugare!

fullsizeoutput_169f

Kommentera

17 Apr Att brottas med sina känslor

Jag känner så mycket nu. Allt ligger liksom utanpå kroppen. Det bubblar över och jag vet inte hur jag ska hantera det. Samtidigt är det en sådan tomhet här inuti. En skrämmande tomhet. Som att jag inte känner något alls. Jag slits mellan ledsamhet och glädje. Iver och orkeslöshet. Skörhet och ilska. Jag vill så mycket och orkar så lite. En energibrist som gräver sig allt djupare och får mig att tappa hoppet.

Jag vill träna, men kroppen protesterar. Ont i halsen. Magsjuka. Feber. Migrän. Halsont igen. Snuva och hosta. Mer halsont. Det är som en ond jävla cirkel som aldrig tar slut. Foten har äntligen börjat repa sig på riktigt, jag kan sitta på huk utan skjutande smärta i smalbenet och jag kan gå nerför trappen utan att ”hoppa” på vartannat trappsteg. Men kroppen protesterar ändå. Går en promenad och sedan känns det som att jag ska dö. Andfådd och och utmattad. Orkeslös istället för energifylld. Blir så jävla förbannad på mig själv och min egen svaghet.

Har äntligen fått ordning på hemmet. Storstädat nästan alla rum. Så kommer magsjukan. Högarna hopar sig. Tvättberget växer trots att tvättmaskinen och tumlaren gått varma dygnet runt i en vecka. Disken blir kvar på diskbänken, ingen orkar göra det lilla extra. Alla går på sparlåga. Ligger på minus när en 10 månaders ska underhållas samtidigt som en själv mår pyton. Känslan av städat är som bortblåst. Bara att börja om. Sortera i nya högar. Torka, plocka, skura. Tar aldrig slut. Känns aldrig renare.

Vill slipa och måla väggar. Vill skapa och pyssla. Men hittar inte motivationen och kreativiteten i all röra. Lägger ner innan jag ens börjat. Blommorna dör på fönsterbrädorna. Ingen har orkat vattna på över 2 veckor. Orkar inte bry mig. Borde börja plantera för att kunna odla i sommar, men hur ska jag hitta orken och motivationen till det när den inte finns till något annat?

Försöker vara en bra mamma och matte. Men vi är alla less på att gå här hemma. Sitta i karantän. Trampa på varandra. Samma gamla leksaker. Samma gamla hus. Grinig bebis, trotsig hund, trött mamma. Ser ljuset i tunneln, alla varit friska i över 40 h. Bebis kräks. Orkar inte. Vill säga upp mig och emigrera. Orkar inte umgås med mig själv mer. Jag är ett pissigt sällskap. Jag är en okej mamma, men inte mer. Jag är en dålig matte. Hatar mig själv när jag är såhär. Hatar när jag inte hittar mitt jävlar anamma. Och hatar känslan av att veta att det enda som kommer ta mig ur det här är att börja göra saker. Att orka. Men jag orkar inte. Jag tittar på den här jävla röran och så ger jag upp…

Kommentera

16 Apr Att må bajs bokstavligt talat

IMG_5729

Färgade några ägg med avkok från rödkål. Blev fint!

Magsjukan anlände till vårt hem lagom till dymmelonsdagen. Det var jag som trillade dit först och det var väl egentligen ingen överraskning, då jag träffat inte mindre än 3 personer som haft något slags anknytning till magbekymmer den senaste veckan, men ack så oönskat. Jag förlikade mig ganska snabbt med att hela påsken skulle vara förlorad i och med mitt insjuknade. För magsjuka har ju sällan en förmåga att stanna vid en person utan sprider sig likt pesten vidare. En man i taget. Så precis enligt mitt siande så föll vi, en efter en.

IMG_5130

Påsken har med andra ord varit rätt trist. Även om vi alla började må bättre redan på fredagförmiddag så tog det ett tag innan aptiten återvände helt och magarna hade repat sig såpass att de inte gjorde frivolter vid varje intag av föda. Och sedan infann sig tristessen. Likt pesten är det sällan någon som längtar efter att träffa en när en åkt på magsjuka. En är som bannlyst från alla sociala sammanhang och det är knappt folk vill prata med en i telefon.

Så vi har roat oss bäst vi kan här hemma. Promenerat med hunden, pysslat lite och matat vännernas katt då de är bortresta. Och påskat så gott vi kunnat. Dock utan god påskmat utan med lite godis, makaroner och korv, hemgjord pizza och lite annat som magarna liksom orkat med. Och så fick vi ju faktiskt besök av en liten påskkärring tillslut. Kanske den sötaste av dem alla!

IMG_5184

I eftermiddag har det gått 48 h sedan senaste symptomet och morfarn efterlyste Harry så vi tar oss nog en tur dit idag för att stilla vår egen rastlöshet och för att få se något annat än hemmets fyra väggar. Imorgon är det kanske någon som vågar träffa oss på riktigt. 

Kommentera