02 Jul 50 saker om mig

IMG_3992

Hittade denna lista och tänkte ge mig på att svara på allt. Läs om ni orkar! Kanske får ni veta något nytt om mig, kanske inte!

  1. Vad har du för klädstil? Oj, väldigt trist klädstil skulle jag säga. Jag är ju inget modelejon direkt utan mer en jeans/t-shirt-person. Jag vill att mina kläder ska vara bekväma och stilrena.
  2. Bär du ofta smycken? Min förlovningsring samt vigselring bär jag alltid. I övrigt är jag dålig på det här med smycken. 
  3. Färgar du håret? Ja, jag gör ofta ljusa slingor för att hålla håret blont istället för råttfärgat.
  4. Vad äter du helst till frukost? Amerikanska pannkakor/Ägg&Bacon/Havregrynsgröt. Är ingen smörgåsmänniska på morgonen utan vill gärna ha något varmt att äta.
  5. Vilken är din favoritfrukt? Mango eller ananas tror jag.
  6. Favoritbär? Blåbär
  7. Vad har du för hudvårdsrutin? Jag är överlag dålig på att ta hand om min hud, men åtminstone någon gång i veckan försöker jag använda ansiktsvatten och ansiktscreme.
  8. Hur startar du helst din vecka? Lugnt och fridfullt. Jag hatar stressiga mornar oavsett vilken dag i veckan det är. Jag vill vakna i lugn och ro och inte behöva stressa iväg. Att försova sig är en mardröm och dagen blir aldrig bra efter en försovning.
  9. Är du en vädermänniska? Absolut, mitt humör påverkas jättemycket av vädret och årstiderna. Jag blir helt klart deppigare på hösten/vintern och jag behöver komma ut i friska luften varje dag för att inte deppa ihop.
  10. Solar du solarium eller har du slutat med det? Solar inte i solarium, men när jag var yngre hände det väl någon gång.
  11. Vad tycker du är det roligaste/jobbigaste med youtube? Jag älskar Youtube, det finns så mycket roligt att se och jag kan fastna i timmar och bara klicka mig vidare. Älskar fenomenet med Vloggar som kommit starkt senaste åren också. Som vanliga bloggar, men i videoformat.
  12. Vad ser du mest fram emot just nu? En sista semestervecka tillsammans med min lilla familj. Om 1,5 v börjar M jobba igen och jag VILL INTE! Vill att vi ska vara hemma allihopa ett helt år!
  13. Senaste inköp? Beställde just en morgonrock på rea. Skulle gått på 800 kr, men kostade endast 200 kr. Hoppas att den är lika skön som den ser ut!
  14. Dagens tacksamhet: Min fina lilla familj! Vad skulle jag vara utan dem?
  15. Tränar du helst hemma eller på gym? Gymmet helt klart! Faktum är att jag i princip har klartecken att börja träna nu igen och jag är så peppad på att få göra mitt första gympass sedan H kom. Dock måste jag tänka mig för och ta det ganska lugnt med tanke på snittet, men ändå, tänk att jag ska få lyfta skrot igen och börja bygga upp min kropp istället för att den bara ska brytas ner!
  16. Vad använder du för smink till vardags? Mascara och ögonbrynspenna.
  17. Vad fikar du helst på café? Något marigt som en smörgås eller bakpotatis/sallad eller annat lunchaktigt. Är inte så mycket för sötsaker.
  18. Det pinsammaste som har hänt på senaste? Oj, jag minns inte. Brukar inte tycka saker är så pinsamma.
  19. Vilken är din favoritmat? Älskar mat i de allra flesta former, men så här i sommartider så måste jag nog säga grillat!
  20. Har du och M lika syn på uppfostran? Hur tycker ni att man ska uppfostra ett barn? Ja, det skulle jag vilja påstå. Vi har ganska lika värderingar kring det mesta och det avspeglar sig nog i vår syn på uppfostran med. Vi är båda väldigt måna om att våra barn ska lära sig vett&etikett och hur man uppför sig i sociala sammanhang och mot sina medmänniskor. Vi anser båda att tydliga gränsdragningar och att vara konsekvent är ett vinnande koncept i kombination med mycket kärlek och omtanke. Med sunt förnuft så får man nog sunda barn också.
  21. Vad hände igår? Vi var till stan för att köpa en ny kaffebryggare då vår förra kortslöt sig själv dagen innan. Vi hämtade även vår andra bil från verkstaden och vägde H på BVC. 
  22. Jobbigaste just nu? Att M börjar jobba snart.
  23. Vilken är din favoritblomma? Jag älskar att ha tulpaner ståendes på köksbordet när det är säsong för dem. Jag tror att det hänger ihop med att det är en ganska mörk tid på året och färgglada och färska blommor ger ett liv till rummet som ofta saknas under vinterhalvåret.
  24. Hur ser en perfekt fredagskväll ut? Då är det fredagsmys-deluxe. En god middag med familjen, massa gott att mumsa på efteråt och På spåret på TVn. Spenderar gärna min fredagkväll framför TVn i sovrummet. Eller en riktig tjejkväll med mina fina vänner, en flaska bubbel, goda ostar och tilltugg tillsammans med massor av prat kring högt och lågt.
  25. Vilken mat går snabbast att laga för dig? Makaroner och korv är en maträtt jag ofta tar till när inspirationen och orken tryter.
  26. Hur ofta dammsuger du? Ett par gånger i veckan. Det är liksom oundvikligt när man har husdjur.
  27. Hur många par skor har du? Inte så många nu förtiden. Skulle tippa på 15-20 par, men innan branden var det betydligt fler, då snackar vi ett gäng flyttlådor fulla.
  28. Och hur många väskor har du? Inte alls speciellt många. 5 st kanske.
  29. Vilken är din favoritserie? Varierar lite, men How I met your mother är en klassiker vi kan se om och om igen, men senaste serien vi plöjde var New Girl. 
  30. Något du borde göra just nu? STÄDA! Hela vårt hus är ett enda stort kaos efter sovrumsrenoveringen. Det står saker i varje rum som inte hör hemma där och jag vet inte riktigt var jag ska börja. M började dock idag genom att tömma tvättstugan på massa byggmaterial vilket var tacksamt så imorgon ska jag se om jag inte kan städa undan resterande saker där inne.
  31. Något du har massor av hemma? Hundhår. Jag skojar inte. I år verkar det inte ta slut. Tycker hundskrället har fällt päls i två månader nu och det finns liksom inget stopp. Vill dammsuga hela honom, men är tveksam till om det skulle göra någon skillnad.
  32. Det roligaste med att ha barn: Nu har jag ju bara haft barn i en månad, men det roligaste hittills är att följa utvecklingen och se de olika personlighetsdragen som gömmer sig i den där lilla kroppen. 
  33. Hur många barn har du och hur många vill du ha? Jag har 1 barn och skulle vilja ha 2 åtminstone. Tror jag är ganska nöjd efter det, men man ska aldrig säga aldrig.
  34. Vad har du för favoritgodis? Jag älskar lösgodis och allt som är surt. 
  35. Favoritchips? Är ganska tråkig när det kommer till chips och äter gärna de med havssalt kombinerat med någon god dipp istället.
  36. Gillar du kladdkaka? Ja, kan man inte gilla kladdkaka?
  37. Speglar du dig ofta? Alldeles för sällan och det är konstigt nog sant. Är inte bara en gång jag kommit hem efter ett besök på affären, sett mig själv i spegeln och undrat hur fan jag kunde åka iväg och se ut sådär i håret. Glömmer ofta att borsta håret när jag bara är hemma en hel dag och glömmer av att jag inte gjort det om jag åker iväg en snabbis. Borde börja bry mig mer om hur jag ser ut, men jag kanske ger någon ett gott skratt om inte annat!
  38. Röker du? Nej!
  39. Kollar helst på? Korta avsnitt av något. Jag är dålig på det här med film då jag blir alldeles för rastlös. Tittar gärna på deckare, action, fantasy eller splatter om jag ska se film.
  40. Vad lyssnar du på för musik? Väldigt blandat, men mest gubbrock eller klassisk rock.
  41. Läser du många bloggar? Jag följer en hel del bloggar, både små privata och stora professionella. Jag gillar blogg-grejen då jag älskar att läsa. Tråkigast är de bloggar som bara har bilder och aldrig delar med sig av personliga saker. Det tröttnar jag på snabbt!
  42. Vad tycker du om Instagram? Bästa sociala mediet förutom bloggar.
  43. Shoppa i butik eller på nätet? Nätet. Jag känner mig alltid så bortkommen när jag vandrar runt i butiker för att leta efter något.
  44. Tar du mest bilder med kamera eller mobil? Helst tar jag bilder med systemkameran, men mest tar jag jag bilder med mobilen eftersom att den alltid finns nära till hands.
  45. Vad vill du hitta på i sommar? Umgås med fina vänner och min familj.
  46. Ett roligt sommarminne? Oj, vet inte om jag kommer på något såhär spontant, men det trevligaste jag gjort de senaste somrarna är att vandra HögaKusten-leden tillsammans med mina barndomsvänner. Annars är vårt bröllop förra sommaren ett oslagbart minne!
  47. Vad tycker du om att ge barn socker? Sockerberoende som jag är själv så inser jag att det kommer att vara svårt att hålla H borta från socker för alltid, men jag hoppas att vi kan låta honom slippa äta socker förrän han är åtminstone ett par år. I mat är det svårt att undvika sockret, men rent socker som godis och bakverk hoppas jag att vi kan hålla till en begränsad mängd och dag när han blir stor nog att inte kunna ”lura” längre. 
  48. Vad läste du när du var yngre? HÄSTBÖCKER och åter hästböcker. Jag har alltid älskat att läsa och eftersom att jag är en hästtjej så var det kanske inte så oväntat vad jag helst valde i bokhyllan.
  49. Vad var ditt första jobb? Hmm. Mitt första sommarjobb var nog som kassör på Rövarbyn (ett litet lekland i samhället där jag växte upp).
  50. Vad är ditt drömjobb? Som liten drömde jag alltid om att bli författare, jag har alltid älskat att läsa och skriva så det är fortfarande ett yrke jag dras till, men min fantasi och skrivförmåga är långt ifrån tillräcklig för att kunna göra verklighet av den drömmen. Jag älskar dock att jobba med människor och att hjälpa andra utvecklas så ett drömjobb vore definitivt något som innefattar ledarskap, utveckling, landsbygd och framtid. Det är nämligen saker jag brinner för! 
Kommentera

29 Jun Förlossningsberättelse

IMG_0972

Här kommer då den långa versionen av Harrys förlossning. Jag ber på förhand om ursäkt över information som kan upplevas som känslig så är du päckelmagad/snart ska föda själv kan du sluta läsa nu. Denna historia skriver jag mest för min egen skull, för att kunna gå tillbaka och analysera och se förloppet igen med ett annat perspektiv. Jag tror också att det är viktigt att jag får ner det på pränt inför framtida barn/förlossning då detta nog är något jag kommer att behöva bearbeta innan jag kan vara redo att ens fundera på ett syskon till Harry.

Allt började redan på måndagen (30/5) egentligen. Vi hade tid hos BM för en sista koll då BF var dagen innan (söndag den 29/5). Jag hade noll känningar av någon förlossning, inga sammandragningar/förvärkar eller what so ever. BM erbjöd sig att se efter hur det stod till därnere och kunde snabbt konstatera att trots mina uteblivna förvärkar så var jag öppen 3-4 cm och tappen var utplånad till 50%. Bad henne då göra en hinnsvepning vilket hon gjorde och bara någon timme efter vi varit där började jag få regelbundna värkar. Värkarna kom med ca 3-4 min mellanrum men var fullt hanterbara, de ökade dock inte i styrka eller intensitet utan höll sig jämna under hela dagen. Framåt kvällen pratande vi med förlossningen som tyckte att vi skulle komma in för en koll, men väl där så avtog allt i princip och vi valde att åka hem och invänta att det skulle dra igång igen.

Halva tisdagen gick och jag hade knappt några känningar alls. Vi renoverade på här hemma och efter lunch så drog värkarna igång igen. Denna gång mycket kraftigare, men inte lika ofta. Nu hade jag en värk på 15 minuter och det varken ökade i styrka eller intensitet nu heller utan fortsatte i samma anda hela dagen och natten. Vaknade flera gånger under natten av onda värkar, men de kom fortfarande inte tätare.

Strax innan 6 på onsdagsmorgon så vaknade jag av en kraftig värk och kände som ett ”knäpp” inombords. Förstod ganska snabbt att det nog var vattnet som gick så reste mig ur sängen fort som attan och vips så stod jag i en pöl av fostervatten. Ingen tvekan om saken, nu var förlossningen igång på allvar. Ganska direkt märkte jag hur värkarna tilltog, de kom både starkare och mer ofta. Väldigt ofta. Vi ringde in till förlossningen ganska omgående och de rådde oss att äta frukost och ta en dusch innan vi kom in, men bara 20 minuter senare (mitt i den tilltänkta frukosten) så hade jag endast 1,5 min mellan värkarna och de var så kraftiga att jag inte kunde sitta ner utan fick stå och hålla mig i bordsskivan för att ”orka med” dom. Vi bestämde oss då för att åka in direkt.

Vi skrevs in på förlossningen kl 7.15. Då vattnet hade gått ville de inte undersöka hur öppen jag var, men de såg på mig att värkarna var rejäla och kom väldigt ofta så fick börja med lustgasen relativt omgående. De satte också en CTG-kurva på mig och bebis såg ut att må finfint därinne. Fina hjärtljud runt 140 slag/minuten. Runt 8.30 hade jag redan ”maxdos” på lustgasen och kände själv att jag behövde mer smärtlindring, blev erbjuden EDA och tackade ja till det. I samband med att den skulle sättas så plockades CTG’n bort från mig och jag fick gå på toaletten medan de förberedde EDAn. De började sedan med att kolla hur öppen jag var (7-8 cm) och sätta en elektrod på bebis huvud för att kunna mäta hjärtljuden. Vid det här laget hade jag varit bortkopplad från CTGn i drygt 10 minuter och när elektroden kom på plats så har bebis hjärtljud gått ner till 70 slag/minut (vad jag förstått i efterhand så räknas spädbarn som hjärtstopp vid en puls på 60 slag/minut).

Från och med nu är mina minnen ganska diffusa och jag var ganska påverkad av både smärta och lustgas, men helt plötsligt är det ca 10 pers i rummet. De vänder mig på sidan i ett försök att få upp hjärtljuden, när det inte hjälper nämnvärt får jag bricanyl för att stanna av värkarbetet så att bebis kan få andrum och mer syre. Detta hjälper lite, men långt ifrån tillfredsställande. Överläkaren tillkallas och beslut om katastrofsnitt tas då de saknar historik på hur hjärtljuden sett ut under tiden jag varit bortkopplad från CTGn.

Om det gick fort innan, så är det ingenting emot vad det gör nu. Jag blir överflyttad till en annan säng och sedan bär det av. Själv förstår jag knappt vad som händer, det enda jag hör är M som hänger med bakom och säger att han är där (guld värt för jag såg honom inte). Vid det här laget så gråter jag hejdlöst av rädsla och det enda jag kan tänka är att nu dör mitt barn. En sköterska springer före och öppnar dörrar och trycker dit hissen medan BM och några andra sköterskor springer genom korridorerna med sängen jag ligger i. Inne i hissen hinner BM säga några lugnande ord till mig, men jag fortsätter att gråta hejdlöst.

Väl nere på operation så avbryter de ett planerat kejsarsnitt och samtidigt som narkosläkaren försöker få mig att lugna ner mig och andas i masken så ser jag hur de tvättar rent min mage och förbereder för snitt. Sedan blir allt svart. Nästa gång jag öppnar ögonen är när jag rullas in på uppvaket. De som rullar dit mig säger inte mycket mer än ”det blev en pojke”. Sedan lämnas jag själv och orden snurrar i mitt huvud. ”En pojke, en pojke” är allt jag kan tänka. Betyder det att han lever? Att mitt barn är friskt? Och var är han och M i så fall?

Under tiden jag var sövd så får M vänta utanför operationssalen. Han får byta om till gröna operationskläder och tillsammans med en barnläkare och sköterska inväntar de att snittet görs, maskiner med andningshjälp och liknande är påslagna och redo. Prick 10 minuter efter att läkaren tryckte på ”katastrofknappen” (som den så vackert kallas) plockar de ut Harry ur min mage. Han skriker redan när de lägger snittet och väl ute är det en frisk och fin pojke som andas själv från första stund. Barnläkaren meddelar sköterskan att hon kan stänga av maskinerna och fyra minuter efter att Harry gjort entré i den stora vida världen så ligger han i Ms famn. I efterhand har man inte hittat någon förklaring till varför hans hjärtljud gick ner, han låg helt perfekt i magen och hade ingen navelsträng eller liknande runt halsen. BM uppskattade att om förlossningen fått fortgå så hade han varit ute den vanliga vägen max 1,5 h senare. 

Klockan är nu 10 och jag har svårt att förstå vad som precis har hänt, allt känns som en avlägsen dröm och det enda jag vet helt säkert är att jag har väldigt ont i min mage. Jag säger till en sköterska att jag har ont och får smärtstillande, men smärtan bara tilltar. Jag säger till igen, får mer smärtstillande, men det gör bara mer ont i min mage. Efter en tredje dos smärtstillande vill de inte ge mig mer och nu gråter jag av smärtan. Min BM rings dit för rådgivning och väl där tar hon beslutet att jag ska få följa med upp på BB istället för att ligga där nere själv. M och mitt barn väntar ju däruppe + att läkarna som var med vid förlossningen är där och kan ta beslut om mer smärtlindring.

Väl uppe på avdelningen rullas jag in på vårt rum. Och där i en fåtölj i hörnet sitter M med vårt barn i famnen. Så snart min säng står parkerad så lägger M Harry på mitt bröst och det är den finaste pojke jag någonsin skådat. Jag har fortfarande svårt att ta in att det är mitt barn, att mitt barn lever och att det mår bra. Han är så lugn och fin, han säger nästan ingenting utan söker bara efter bröstet och börjar suga direkt. En annan BM kommer in för att undersöka min mage då jag har så ont (det var fullt på förlossningen den här dagen och vår BM som varit med under förlossningen hade fullt upp med en annan förlossning). Hon börjar klämma på min mage och jag kvider av smärta. Hon trycker hårdare och nu börjar det sippra ut blod ur mig.

Och nu går det fort igen. Inom loppet av en minut så är det återigen 10 pers i rummet inkl läkaren och överläkaren som närvarade vid snittet. Harry tas snabbt från mitt bröst och M sitter återigen med honom i famnen. Det konstateras att min livmoder ”slappat” och att den fylls med blod i raketfart. Enda sättet att stoppa blödningen är att tömma den på blod och få den att dra ihop sig. Nu hänger två personer över min mage och jag vet att jag skriker, det låter dock mer som något slags avgrundsvrål och smärtan jag upplevde nu är ingenting i närheten av något jag känt tidigare. Jag är vid det här laget helt övertygad om att de krossar varje inre organ i min kropp och att jag kommer att dö. Det gör så satans ont och det enda jag kan tänka är att nu orkar jag inte mer!

Jag vet faktiskt inte hur lång tid det tar innan de slutar ”plåga” mig, jag vet ju att de inte gjorde det för att vara elak, men just där och då ville jag bara be alla dra åt fanders. Att sluta framkalla denna outhärdliga smärta och bara låta mig vara ifred med min man och mitt barn. Jag vet ju dock att det var nödvändigt och att om de inte plågat mig så kunde det ha slutat riktigt illa. Jag har vid det här laget tappat över 1,3 liter blod och kommer senare få fylla på med ett par påsar blod (tack alla blodgivare!) för att bli människa igen.

Efter all dramatik ordnar de i alla fall så att vi får byta rum och flytta in i ett undersökningsrum. BB är fullt den här dagen och egentligen finns det ingen plats för M att få stanna, men tack vare den fina personalen så får han vara kvar med mig och Harry i två nätter. Det var verkligen guld värt då jag var helt sängliggande de närmsta dygnen. Först på fredagen lyckades jag komma på fötter och det på mycket svajiga ben. Det var en underbar känsla att äntligen kunna vara med under Harrys blöjbyten samt att ta den första duschen på flera dygn.

Vi har blivit mycket väl omhändertagna i efterhand och jag är väldigt imponerad av vår sjukvård. Under våra dagar på sjukhuset hade vi uppföljningssamtal med alla inblandade. 4 gånger fick vi sitta ner och gå igenom förloppet tillsammans med överläkare, läkare, barnläkare och barnmorska. Vi hade även ett mer ingående utskrivningssamtal innan vi åkte hem och har blivit erbjuden samtalshjälp i efterhand. Utöver samtalshjälpen så har jag varit in på sjukhuset på koll en gång i veckan i efterhand samt att vi ska dit igen i början av juli för att gå igenom förlossningen igen tillsammans med läkaren.

Det blev några extra dagar på sjukhuset och på lördagen fick vi äntligen komma hem och kunde börja njuta av att vara en familj. En overklig känsla att få lämna sjukhuset, men allt har verkligen fungerat över förväntan och det har fallit sig väldigt naturligt att bli förälder. Harry är en naturlig del av vår familj och jag kan faktiskt inte förstå att han bara funnits i 4 veckor. Känns som att han alltid varit här på något konstigt sätt!

Kommentera

12 Maj Förlåta sig själv

IMG_9380

Min älskade fluffboll

Något jag jobbar på varje dag och som jag tycker är bland det svåraste här i livet är att vara snäll med mig själv. Att förlåta mig själv för saker som inte blir som jag tänkt eller föreställt mig, för saker jag inte orkar och för saker som jag inte gör.

Igår hade jag en sådan dag då jag kämpade med att förlåta mig själv och tycka att det var okej att jag prioriterade mig själv framför någon annan. Efter 2,5 dagar med fullt upp från tidig morgon till sen kväll så var min energinivå på noll. Hela morgonen gick min energi åt till att ”bråka” med Shiro som hamnat i någon minitrots-fas. Han utmanar mig dagligen och även om han är långt mycket bättre än han var för ett år sedan så tär det på krafterna när vi haft en sådan fin relation de senaste 6 månaderna (kan hundar också ha en 2-års trots?).

På förmiddagen åkte jag iväg och när jag väl kom hem igen efter lunchtid så hade M hunnit åka på jobbet och lämnat Shiro i hundgården. Shiro är bara i hundgården de dagar vi jobbar båda två eller då vi inte vet exakt när vi kommer hem igen. I och med min sjukskrivning så har han knappt spenderat någon tid alls i hundgården på sistone vilket känns bra i mattehjärtat (inte för att han inte trivs där, utan för att tanken med att skaffa hund vad ju att den skulle vara en del av familjen, inte någon som sitter själv i ett hundbur dagarna i ända).

Summa summarum, jag var helt enkelt trött, hade lätt huvudvärk och var smått hungrig och jag LÄT BLI att hämta honom från hundgården direkt när jag kom hem. Istället unnade jag mig själv ”egentid” utan bråk och trots där jag åt i lugn och ro och sedan tog en tupplur. Samvetet jagade mig hela tiden trots att jag försökte intala mig själv att det inte gick någon nöd på honom där i hundgården. Men jag lyckades tillslut övertala mig själv om att det var okej. Okej att han fick spendera några timmar utomhus extra (som han faktiskt älskar, han är ju ingen typisk innehund direkt) och okej att jag fick lite tid för mig själv. Jag hoppas och tror att det gjorde mig till en bättre matte under dagens resterande timmar och jag vet att jag väger upp för det en annan dag.

Tycker du också att det är svårt att vara snäll med dig själv?

Kommentera

13 Apr Välkommen hit!

IMG_0059

En hel veckas blogguppehåll, men nu är jag äntligen tillbaka och dessutom på en helt ny sida och med ett helt nytt utseende. Jag hoppas att ni ska uppskatta och gilla det lika mycket som jag! Tack vare min fantastiska man så har jag alltså fått en helt ny hemsida/blogg att jobba på och ingen är gladare än jag. Det är ju faktiskt snart 9 månader sedan som jag officiellt blev fru och bytte efternamn och om mindre än 2 månader så blir jag dessutom mamma för första gången. Livet är i ett spännande skede och då är det ju klart att bloggen måste följa med i utvecklingen. Tack älskade M för att du gjort detta möjligt!

Mycket händer på en vecka och denna vecka har känts extra händelserik och livsomvälvande så jag ska göra mitt bästa för att uppdatera er, men jag får nog göra det i omgångar om ni inte ska behöva få ögon som går i kors utav långa inlägg. Som en liten uppvärmning kan vi ju ta en liten uppdatering på graviditetsfronten och hur bebis utvecklas då jag faktiskt var till barnmorskan senast igår.

Vi befinner oss just nu i vecka 34 (33+2) och bebis ska nu vara så gott som färdig där inne. Det som är kvar är väl lite extra fett och förbättrade lungor, men skulle bebis bestämma sig för att komma ut redan nu så ska det inte vara någon större fara. Min egen viktuppgång ligger just nu på fina 15 kg och mer torde det väl bli. Kroppen som hittills rent fysiskt hållit ihop förvånansvärt bra (speciellt med tanke på min taskiga rygg) har nu brakat ihop totalt och det har resulterat heltidssjukskrivning (mer om detta i ett eget inlägg). Alla värden på bebis ser dock bra ut och det är en livlig rackare. Förutom ett väldigt lågt järnvärde så sköter min kropp graviditeten med bravur.

I psyket känner jag mig dock ”mycket” bättre, det går definitivt åt rätt håll om vi säger så även om det fortfarande finns saker att jobba på. Den största utmaningen nu blir att klara av en heltidssjukskrivning och en kropp som inte vill samarbeta. Jag är livrädd för att rastlösheten ska ta kol på mig, men förhoppningsvis finns det mindre saker jag kan sysselsätta mig med här hemma för att få tiden fram till bebis ankomst att gå.

Lite småfix återstår på sidan, men i det stora hela är den klar. Jag tycker att den blev så fin och jag hoppas att ni tycker som jag. Lämna gärna en kommentar om det är något ni saknar eller om ni bara vill säga något snällt! Puss!

Kommentera

29 Jan 29 januari 2009

090129-branden

Idag är det exakt 7 år sedan vi förlorade vårt första gemensamma hem i en totalbrand. Det var en kall torsdagkväll strax efter 18, Modo hade hemmamatch och jag och M var på väg ut för att äta middag på O’learys eftersom att jag skulle åka ner till Sundsvall för att jobba 7 dagar i rad dagen därpå. Vi hade haft tvättdag och överallt i vår lägenhet hängde det kläder på tork.

Jag hade börjat klä på mig ytterkläderna och M satt vid sin dator och höll på föra över pengar till vårt matkonto. Precis innan jag ska ta på mig skorna hör jag sirener på avstånd som närmar sig i ett rask tempo. Nyfikenheten tar mig till vardagsrummet och precis när jag hänger mig över soffan för att titta ut kommer den första brandbilen körandes upp för San Francisco-backarna och svänger upp på vår gata. Kollar gatan upp för att se var de är påväg, men till min förvåning stannar de precis utanför vårt hus. ”M nu stannar de utanför vårt hus”, ”Nu springer de in genom vår port”.

Ungefär precis där så bankar det på vår dörr. Det är grannen längst upp. Han halvt skrattar fram att det brinner i hans lägenhet, ”det brinner som faaan, ni måste gå ut”. Tar på mig skor och går ut och kollar, ser bara en liten rökpelare från taket och går in igen för att packa min handväska. Vi ska ju faktiskt ut och äta. Då bankar det igen på vår dörr och den här gången är det räddningstjänsten. ”Ni måste ut, NU”. Först där började jag väl inse allvaret. Vi slängde på oss våra ytterkläder och mötte upp våra grannar på andra sidan gatan. Polisen kom, media kom, halva stan kom. Det var människor överallt och efter 15 minuter så brann det på 3 av 4 våningar. 

Den 29 januari 2009 är en dag jag aldrig kommer att glömma, jag minns hela den kvällen i detaljnivå. Det är dagen som vände på det mesta och ställde hela vår tillvaro på ända. Den dagen resulterade i en tre år lång sjukdomsperiod där jag dagligen tampades med psykisk ohälsa och sviterna från att ha varit för ambitiös och inte lyssnat på min egen kropp när ett trauma som detta inträffade. Den dagen resulterade i utbrändhet, depression, panikångest, agorafobi och en ytterst stor rädsla för att vara själv och att vara ifrån M.

Idag står vi här, 7 år senare. Vi har kämpat oss tillbaka, slutfört utbildningar och fått bra jobb. Vi har köpt hus och skaffat hund. Vi har sagt ja till varandra inför släkt och vänner på dagen 6 år efter att vi bytte ringar med varandra och nu väntar vi vårt första barn. Den 29 januari 2009 var det jag, M och Hjalmar som utgjorde den här familjen, idag är även Billy och Shiro en del av den och snart kommer det ytterligare en skrutt och förgyller vår vardag. Livet leker och jag är precis där jag vill vara i livet. Vi vände det här skeppet och vi gjorde det jäkligt bra, vi står enade och starka precis som vi gjort från dag ett. Jag är så stolt över oss och den resa vi gjort under dessa år.

En extra liten hyllning vill jag skänka mina vänner som har funnits där hela vägen. Ni som följt mig på denna resa och ni som alltid trott på mig. Jag är er evigt tacksamma för ert stöd och er pepp. Utan er och M hade jag aldrig varit där jag är idag. 

Och för er som kanske har glömt hur det var då kan läsa inläggen jag skrev samma kväll och dagarna därpå här, här, här och här.

Kommentera

30 Dec Sammanfattning 2015

Jag kör en favorit i repris och går igenom sammanfattningen jag gjorde i fjol på nytt.

Gjorde du något 2015 som du aldrig gjort förut?
Jag hoppade fallskärm! På vår möhippa/svensexa fick vi chansen att hoppa fallskärm och det var bland det häftigaste jag gjort. Jag skulle göra om det vilken dag som helst! Vilken jäkla kick alltså!

Genomdrev du någon stor förändring?
Kanske inga livsomvälvande förändringar, men små förändringar har gjorts under hela året. Både i jobbet och privat.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Ja, väldigt många faktiskt och fler ska det bli under 2016. Det är verkligen babyboom i vår umgängeskrets just nu och även om det säkert beror en hel del på åldern och stadiet i livet så känns det jätteroligt.

Vilket datum från 2015 kommer du alltid att minnas?
18 juli helt klart. Sedan tidigare ett speciellt datum för oss då det är dagen vi förlovade oss på, men i år så gifte vi oss också den 18 juli. En dag och fest vi sent kommer att glömma! Vi är alla våra nära och kära evig tacksamma för att ni gett oss ett sådant fint minne!

Sedan kommer 19 september också vara ett datum jag minns. Det är nämligen dagen vi plussade och förstod att vi skulle bli föräldrar.

Dog någon som stod dig nära?
Nej, jag har än en gång varit förskonad från döden och jag kunde inte vara mer tacksam.

Vilka länder besökte du?
Oj. Det är nog bara Finland. Jag har rest en del i Sverige, bland annat med jobbet, men någon riktig utlandsresa har det inte blivit i år. I mars drar vi dock (förhoppningsvis) till Thailand och så blir det kanske ytterligare en resa i slutet av året om vi har tur.

Bästa köpet?
Jag tror faktiskt inte att jag har gjort några stora inköp i år. Jag har varit ganska duktig på att inte överkonsumera i år och det är jag glad för.

Gjorde någonting dig riktigt glad?
Kommande bebis, bröllop, möhippa, vänner, semester och mycket mycket mer!

Saknar du något under 2015 som du vill ha år 2016?
Jag vill ha mindre oro och mer glädje. Jag vill ha mer tid med min familj och mina vänner.

Vad önskar du att du gjort mer?
Tagit det lugnt och tackat nej till saker jag inte orkat. Det har varit betydligt bättre än 2014, men det kan bli ännu bättre.

Vad önskar du att du gjort mindre?
Oroat mig. Och stressat.

Favoritprogram på TV?
Är fortfarande en väldigt dålig TV-tittare. Blir mest matprogram eller hockey om jag väl slår på TVn. Men i höst har jag sett hela 2 avsnitt av På spåret och 2 avsnitt av Jul med Ernst. Jag tror inte att det räknas som att ”följa en serie”, men för att vara jag så är det ändå anmärkningsvärt.

Bästa boken du läste i år?
Var tvungen att kolla min läslista för i år. Ingen av de 21 böckerna jag läst har varit någon WOW-bok i den bemärkelsen att den berört mig i flera veckor. Men Stalker var precis som de andra Kepler böckerna väldigt bra och jag gillade de 3 böckerna av Sofie Sarenbrant som jag läste (Vecka 36, Istället för dig och Vila i frid).

Största musikaliska upptäckten?
Jag har lyssnat mycket på gammal gubbrock som jag alltid gillar i år och kanske inte upptäckt så mycket nytt. Men sommarens spelning av Eldkvarn kommer jag inte glömma i första taget, men då har jag ju velat se dem live väldigt länge också.
Sedan ”fick” jag en låt av M för några veckor sedan och även om det inte är en genre som jag lyssnar på så mycket i vanliga fall så berörde den låten mig väldigt mycket. Exakt vilken låt det är kommer jag tyvärr inte avslöja, men ni får kanske se/höra den framöver ändå.
Att M sedan skrev (tillsammans med Johnny) och framförde en låt till mig på vårt bröllop kommer jag ju inte heller att glömma direkt. Det var så jäkla grymt!
Och att en spansk kille vid namn Pablo (som vi varken känner eller har träffat) tog sig tiden att göra om Bruce Springsteens låt Wrecking Ball till oss för vårt bröllop är också en stor musikalisk upplevelse. Det var nämligen den låten som vi gick in till i kyrkan.

Vad var din största framgång på jobbet 2015?
Oj, det kanske var att jag gått från att vara ”den nya” till att nu ha ansvar för 2 stycken relativt nyanställda på min avdelning.

Största framgång på det privata planet?
Att jag gått och blivit fru och att jag dessutom ska få bli förälder tillsammans med mannen i mitt liv.

Största misstaget?
Inget jag kan komma på!

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Som alltid tycker jag bara att jag blir lyckligare och lyckligare för varje år som går. Jag lever ett bra liv och jag har mycket runt omkring mig att glädjas över.

Vad spenderade du mest pengar på?
Bröllopet helt klart. Slutsumman hamnade på 6-siffrigt belopp och jag är helt ärligt grymt imponerad över att vi klarade av att få ihop det rent ekonomisk på så kort tid. Vi bestämde oss för att att gifta oss i mitten av januari och sparade från och med då stenhårt och jag trodde nog aldrig att det skulle gå ihop, men på något mirakulöst sätt och med lite bidrag från diverse håll så gick det.

Något du önskade dig och fick?
Att säga ja till min M.

Något du önskade dig och inte fick?
Nej, inte vad jag kan komma på.

Vad gjorde du på din födelsedag 2015?
Den spenderade jag med 4 av mina finaste vänner på väg till Helsingfors för en tjejhelg.

Finns det något som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Nä, jag tror faktiskt inte det. Jag hade varken hunnit eller orkat med något mer. Det har varit ett kanonår bortsett från vädret som gjort mig konstant besviken, men vem minns att 2015 var året som vi varken hade sommar eller vinter om 10 år?

Vad fick dig att må bra?
Min lilla familj.

Vem saknade du?
Vänner som bor långt bort.

De bästa nya människorna du träffade?
Jag har nog inte fått så många nya bekantskaper det här året. Men jag har inte träffat några människor jag inte tyckt om och det är ju alltid positivt. Min nya kollega C är jag väldigt glad och tacksam för i alla fall för vi är ett bra team och vi kompletterar varandra bra. Sedan är hon lättsam att prata med också vilket underlättar avsevärt.

Mest stolt över?
M. Helt klart. Han är en klippa i alla väder och jag förundras dagligen över hur jag kunde ha sådan tur att jag träffade denna man. Han är en person jag ser upp till och beundrar. Och oavsett allt så ser han alltid mig och sätter mina behov framför sina. I mina ögon är det den finaste kärleksgest man kan få och jag är evigt tacksam för att jag får dela mina dagar med denna man. Han ger mig fjärilar i magen fast vi numera har passerat 8 år tillsammans.

Högsta önskan just nu?
Att jag och M får fortsätta leva lyckliga tillsammans och att bebisen i magen växer, mår bra och blir en frisk individ.

Vad tänker du göra annorlunda nästa år?
Vara ledig mer (har kanske inte så mycket val med tanke på bebis ankomst)! Men jag tänker ha minst en helg i månaden helt obokad och det ska bli så skönt!

Kommentera

18 Dec Ett plus ett lika med tre och bloggens framtid

Oj vad jag har funderat fram och tillbaka om huruvida jag ska skriva detta eller inte. Men jag tror ändå att jag har kommit till ett beslut om att det är det mest ”vettiga”. Bloggen blir liksom halv om jag inte delar med mig av mig själv på ett ärligt sätt. Speciellt inte när det största man får uppleva i livet är på väg att hända.

Som ni kanske redan listat ut av rubriken så väntar vi alltså tillökning i vår lilla familj. Ett litet majbarn (mer troligt ett junibarn faktiskt) tänker göra entré i vår lilla värld och vi är självklart överlyckliga. Att bli förälder känns som det största man kommer att uppleva i livet och speciellt när det är för första gången. Vi längtar och ser med spänning fram emot vår nya tillvaro.

Så nu undrar ni säkert varför jag ens tvekat att berätta om det här. Ja, anledningarna är många och förklaringarna lika så. Det är absolut ingen hemlighet att vi ska få barn, snarare tvärtom. De allra flesta i vår bekantskapskrets är redan informerade sedan länge. Men mitt behov av att dela med mig av mina personliga upplevelser och de mest privata i sociala medier har trubbats av rejält. Vi har valt att inte gå ut med den här informationen varken på Facebook, Instagram eller något annat socialt medie av den enda anledningen att vi inte känner för det. De som vi vill ska veta vet redan och resterande får säkert veta inom sinom tid.

Jag har till och med övervägt att stänga ner bloggen stundtals för att jag inte orkar hålla den offentlig. Att den är offentlig bromsar mig när jag skriver och behovet av att skriva ner mina tankar och känslor på riktigt (utan någon fasad eller låtsad verklighet) har bara ökat på slutet. Jag har ett behov av att skriva, men jag inte ett behov av att skriva för allmänheten. Syftet med mitt skrivande har ändrats och exakt varför det har hänt vet jag inte.

Jag har funderat på många alternativ. Tanken att skriva en webbaserad dagbok bara för mig själv har varit en idé, för jag gillar att bloggen gör det lätt för mig att kolla tillbaka i mitt liv närhelst jag önskar. Jag har tänkt tanken på en låst blogg där bara de personer jag vill dela med mig till kommer att få tillträde (även om jag alltid varit allergisk mot andra som gjort så). Och jag har funderat kring att behålla bloggen precis som den är. För precis som min man så klokt sa, bloggen har ju alltid varit ett bra sätt för mig att ventilera och få ordning på mina tankar.

Jag kan inte säga att jag har kommit fram till ett bra beslut eller en hållbar lösning. Alla alternativ har sina för och nackdelar och än har jag inte kunnat avgöra vilken del som väger tyngst. Tills vidare kommer jag fortsätta dela med mig av mitt liv här, men jag vet inte i vilken utsträckning eller hur ofta.

Nu antar jag att det finns en del som är nyfikna på graviditeten i sig och nu när jag väl tagit beslutet att skriva om det här får jag väl bjuda på en liten uppdatering också. 

Just nu är vi i v. 17. Jag mår ”alldeles för bra” för att vara gravid. Mina ”jobbiga” symptom höll i sig i 5 dagar och bestod endast av lite illamående när jag inte ätit på några timmar. I övrigt mår jag prima och min hjärna har därför haft svårt att förstå att jag faktiskt är gravid. Det enda som har påverkat mig nämnvärt under de senaste månaderna är tröttheten, men den är en kombination av mycket (som jag skrivit om tidigare, och även här). Min sjukskrivning beror inte på graviditeten i sig utan på grund av en stressreaktion som delvis förvärras på grund av mitt nuvarande tillstånd. Jag ligger just nu under utredning för hur vi ska gå vidare med mitt hälsotillstånd och jag kommer att fortsätta att jobba 50 % så länge det känns bra.

I veckan har vi varit på ultraljud och tittat till den lilla filuren i min mage. Allt såg fint ut och det var en vild krabat (förmodligen min egenskap) utan lokalsinne (definitivt M’s egenskap). Jag tror att vi båda fortfarande har en stor känsla av overklighet, men sakta men säkert och desto mer vi pratar och funderar kring saken så landar verkligheten på oss mer och mer. Det är ett planerat och efterlängtat barn och vi ser fram emot att få utöka vår familj med ännu en medlem.

Jag har svårt att avgöra om katterna förstår att något är på gång. Billy sover på min mage varje kväll, men det har han alltid gjort och det verkar inte störa honom nämnvärt att han numera oftast glider av den lilla kulan och hamnar på sidan om istället. Hjalmar är gosigare än någonsin, men det beror nog inte på graviditeten utan på att harmonin i vår flock är bättre nu än tidigare. Shiro förstår definitivt att det är något för han lyssnar på mig bättre än någonsin när jag ber honom att lugna ner sig. Han snusar och buffar mycket på magen och får han chansen så ligger han blickstilla med huvudet på magen och ”lyssnar”.

Att det kommer bli en omställning för oss alla är vi övertygade om, men vi kunde nog inte varit mer redo än vad vi är. 2016 kommer att bli ett bra år!

Kommentera

02 Dec 2 december

När jag ändå är inne på jultemat så tänkte jag att det är lika bra att fortsätta. Hittad en jullista på en annan blogg så jag stal den så ni kan få veta lite mer om hur jag prioriterar i juletider! Haha!

1. Pepparkakor eller lussebullar? Jag älskar ju båda! Fast lussebullar ska vara färska för att de ska vara goda. Och pepparkakorna får gärna ha lite mögelost på sig!
2. Skumtomtar eller knäck? Skumtomtar helt klart. Tycker faktiskt inte om knäck så det var ett lätt val.
3. Ischoklad eller marsipan? Oj nej, inget av dem!
4. Köttbullar eller prinskorvar? Köttbullar hör ju till mina absoluta favoriträtter så det var ett enkelt val.
5. Julkorv eller julskinka? Julskinka!
6. Lax eller sill? Vill säga båda, men sill är ju underbart gott.
7. Sylta eller pastej? Inget av dem!
8. Paradis eller Aladdin? Hmm. Svårt. Aladdin får det nog bli.
9.Revbensspjäll eller Jansons? Revbensspjäll. Fast bara mammas!
10. Glögg eller julmust? Zeunerts julmust helt klart.
11. Rödbetsallad eller dopp i grytan? Dopp i grytan!
12. Ris a la Malta eller gröt? Risgrynsgröt är ju en favorit i juletid.
13. Hemma eller borta? Vi har aldrig firat jul hemma så svårt att säga. På ett sätt är det ganska skönt att slippa stressen hemmavid om det ska komma mycket folk, å andra sidan är det skönt att slippa flänga runt också.
14. Utomlands eller Sverige? Sverige helt klart. Förstår mig inte på människor som åker till värmen över jul. Efter jul möjligtvis, men inte över jul.
15. Ge eller få? Älskar att ge, men tycker det är svårt att hitta bra presenter som man vet kommer att uppskattas. Gillar inte att köpa bara för köpandets skull.
16. Mysteriet på Greveholm eller Sunes jul? Åh så svårt! Jag är ju verkligen en Greveholm-älskare, men just Sunes jul är ju en sådan klassiker som är svår att slå.
17. Chokladkalender eller paketkalender? Paketkalender.
18. Plastgran eller äkta? Äkta, utan tvekan.
19. Arne Weise eller Ernst? Det spelar faktiskt ingen roll! Jag tycker mest synd om de stackars julvärdarna som inte får vara hemma med sina familjer.
20. När vill du att första snön ska falla? Gärna igår! Jag har längtat efter snön i över en månad nu.
21. Har du haft en grön gräsmatta på julen? Ja, tyvärr. Och fler lär det säkert bli.
22.När är det dags att pynta? Till första advent tycker jag att det är helt lagligt att dra igång med allt som heter pynt att göra.
23. Kan du komma på något negativt med julen? När det blir för mycket flängande och för lite lugn och ro. Man vill ju få tid att bara njuta av ledighet och familj.
24. Favorit julfilm? Har så många. Vi tittar alltid på The Holiday kring jul, men Sällskapsresan och Harry Potter är också perfekta filmer i juletid.
25. Favorit julkalender? Jättesvårt! Jag gillar de flesta kalendrar. Kanske inte förra årets och det året de var på något skepp. Och jag tror årets julkalender kan bli riktigt bra!
26. Blir du mättad av julen när den är slut eller vill du ha mer jul? När julhelgen är över så är jag tokless på allt som har med jul att göra och vill bara bort med allt pynt med en gång. Adventsstakar och stjärnor får dock gärna stå kvar i fönstren då de ger så mysigt sken.
27. När öppnar du dina julklappar? Lite olika beroende på vilken familj vi firar med. Men oftast äter vi kring Kalle Anka och så blir det julklappsutdelning någon gång mellan 17-19.
28. Favorit juldoft? Finns många! Apelsin-nejlika är ju en klassiker, men även doften av lussebullar och glögg älskar jag.
29. Vad framkallar mest julstämning? Att få slå in paketen fint!
30. Vad är viktigast med julen? Att få vara med dem man tycker om!

Kommentera

23 Okt Lista

Hittade en sådan där lista. Skrev om några frågor då de inte riktigt passade in på mig. Kopiera gärna och svara i din egen blogg, glöm bara inte att länka så att jag också får läsa! :)

10 favoriter:

  • Färg: Rosa
  • Mat: Köttbullar
  • Band: Bruce Springsteen and the E-street band
  • Film: Älskar allt som Quentin Tarantino har gjort
  • Bok: Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann har jag läst säkert 5 gånger, men annars så gillar jag Kepler-böckerna starkt
  • Sport: Om jag ska titta på sport så blir det utan tvekan ishockey
  • Årstid: Sommar
  • Veckodag: Lördag
  • Glassmak: Stracciatella
  • Tid på dygnet: 10-tiden. Då känns allt möjligt!

9 just nu:

  • Humör: Trött och lite halvless
  • Smak: Nada
  • Kläder: Leggings, tunika och kofta, yeah caus’ i’m a trendmonster!
  • Bakgrund: En blå skärmvägg
  • Nagellack: Avskavt beige
  • Tid: 13:19
  • Omgivning: Är på kontoret så inte så spännande
  • Irritationsobjekt: Regnet

8 första:

  • Bästa vän: Jossan
  • Alias: Lillfia
  • Husdjur: Katt har vi alltid haft, men mitt första alldeles egna husdjur var nog marsvinet Teddy
  • Piercing: Tog hål i öronen när jag var i 7-8 års ålder
  • Förälskelse: Oj, kan det ha varit Micke i 6:an?
  • Musik: Roxette
  • Bil: Volvo 345
  • Boende: Gården i Jang, men mitt första egna boende var en studentlya delad med två barndomsvänner

7 senaste:

  • Cigarett: Röker inte
  • Mat: Mustig kycklingryta som jag fick med mig från morfar och Barbro
  • Dryck: Bubbelvatten
  • Biltur: Bilresan med min kollega hit till jobbet imorse
  • Kyss: En puss fick jag imorse i alla fall!
  • Låt: Oj, har inte haft radion igång idag, men grabbarna på jobbet sjöng ”Lyckliga gatan” i fikarummet tidigare
  • TV-program: Halv åtta hos mig kanske, tittar så sällan på TV

6 har du någonsin:

  • Brutit mot lagen: Ja, man har väl kört för fort en och annan gång
  • Badat naken: Självklart! Det borde alla göra!
  • Varit med på TV: Nej
  • Blivit för full: Absolut
  • Gått vilse: Icke, har ett utmärkt lokalsinne
  • Varit nära döden: Nä, inte i den bemärkelse som avses här

5 nej tack:

  • Kläder: Konstiga och tillfälliga modetrender
  • Mat: Bananer gillar jag inte
  • Musik: Lyssnar på det mesta
  • Dryck: Shots av alla dess slag
  • Personlighetsdrag: Avundsjuka och missunnsamhet

4 saker:

  • Du gjorde igår kväll: Hälsade på morfar och Barbro
  • Kan höra just nu: Regnet mot rutan och en traktor
  • Du inte kan leva utan: Min lilla familj
  • Du gör när du har tråkigt: Sover

3 personer:

  • Du kan berätta allt för: Michael. Tveklöst. Han är min bästa vän i alla kategorier.
  • Du tycker om: Väldigt många!
  • Du inte gillar: Trångsynta, smårasistiska typer

2 val:

  • Kaffe eller te: Kaffe. Helst en cappuccino
  • Vår eller höst: Höst

1 önskan:

  • Just nu: Att jag får leva lycklig med min lilla familj
Kommentera

16 Aug Sunny sunday

11745694_10205626592197494_7402938542389966237_n

Vilket fantastiskt väder som har kommit in över oss såhär lagom till semestern tog slut! Själv har jag inte njutit många minuter av solskenet den här helgen eftersom att jag frivilligt förpassat mig till jobbet. Belöningen är dock god nog för på torsdag drar jag på en liten mini-tripp med goda vänner.

Och om ni bara visste hur glad ni har gjort mig de senaste dagarna. Jag har skrivit det på Facebook, men det tåls att skriva här med:

Wow! Vad många ni är som varit in på min blogg och hälsat på de senaste dagarna. Vad glad jag blir!

Jag gissar på att många är nyfikna på bröllopet och allt runt det och jag jobbar så gott jag kan med att uppdatera med nya inlägg hela tiden så fortsätt gärna att kika in om ni vill läsa mer. Idag kom ett inlägg om möhippan upp!

Om ni vill vara säkra på att inte missa några inlägg så kan ni följa mig via bloglovin här: https://www.bloglovin.com/blogs/sofieberglundse-530486

Annars kan ni självklart gå in den vanliga vägen genom länken nedan! http://sofieberglund.se

P.S Jag blir jätteglad för era fina kommentarer!

Jag fick närmast en chock när jag kollade statistiken för den senaste veckan. Två gånger den här veckan har jag haft det näst högsta besöksrekordet någonsin och i går, lördag, så slog ni det högsta rekordet och till och med dubblade det! Det är ju helt sjukt! Att ni är så många som vill komma in här och läsa, även om jag misstänker att många av er endast var in som en engångsgrej. Men det är så kul ändå!

Kommentera

13 Aug My b-day

Om exakt en vecka fyller jag år. 29 år. En mellanålder. En ålder ej värd att fira. Jag kommer dessutom vara på resande fot med några goda vänner då så det blir automatiskt dåligt med firande. Fika med familjen blir väl kanske helgen efter eller så beroende på tid och ork.

Har i vanlig ordning fått frågan om vad jag önskar mig och jag måste säga att jag tycker att det blir svårare och svårare för varje år som går! Man har ju det mesta så att säga. Och det man behöver skaffar man. Men sedan finns det vissa saker som man gärna vill ha men sällan unnar sig, men de sakerna är ju ofta lite dyrare så de vill man gärna inte önska sig. Så efter att ha klurat en massa så har jag kommit fram till att jag önskar mig detta/bidrag till detta:

6702

Presentkort på Naturkompaniet

18395_784b6858bd06e65fbbc9eb391c33c4a4

En Muurikka, lagom stor att ta med men gärna med möjlighet till gasolvärmare också.

betongflickorna12(1)

En betongkatt från Betongflickorna i Köpmanholmen. Kan dock inte bestämma mig för vilken som är finast, jag gillar den övre för att den är så detaljrik, men den nedre för att den påminner om Max. 

En muminmugg att ha på jobbet. Många på kontoret har personliga muggar till fikarasten, men inte jag. Hade gillat att ha en muminmugg. 

Kommentera

12 Aug Ledord

I vanlig ordning så satte jag två stycken ledord för mig själv inför 2015. I ett inlägg i början av året skrev jag om hur jag tänkte kring de ord jag valt och om det kan ni läsa här. Jag tänkte att jag skulle utvärdera hur det har gått hittills nu när vi tagit oss en bit förbi halvvägs genom året. Jag vet inte varför, men när hösten är i antågande så känns det alltid som en liten nystart det med. Ett tillfälle att ta tag i sommarens synder och hitta tillbaka till rutiner och välbefinnande.

Mitt första ledord var KVALITET. Tanken var att jag skulle planera min tid bättre och lägga fokus på de relationer som kändes viktiga för mig istället för att vara med lite grann överallt. Jag tycker att jag har lyckats riktigt bra på den här punkten. Självklart önskar jag alltid att det fanns mer tid till att umgås med nära och kära, men jag har slutat att få dåligt samvete för att jag tackar nej till saker jag inte brinner för eller människor som inte ger mig lika mycket energi tillbaka som de tar. Jag har valt att investera min tid i de relationer jag känner är givande och som ger mig ett utbyte och jag saknar faktiskt inte någon utöver dessa just nu. 

Mitt andra ledord var VÄLMÅENDE. Tanken med det var ett allmänt välmående med bra rutiner och tid för både träning och återhämtning. Att våga slappna av och leva i nuet. I det stora hela har jag blivit mycket bättre på att inte boka upp mig hela tiden. Den största skillnaden från ifjol till nu är att jag då alltid var uppbokad alla vardagskvällar med diverse saker/träffar. Nu är jag uppbokad max en till två vardagskvällar i veckan och min tid hemmavid har därmed ökat och fått mig mindre stressad.

Däremot har träningen inte alls funkat som jag önskat. En hektisk vår på jobbet har gjort att energin sinat ändå och motivationen till att ta sig iväg och träna på kvällstid har varit minimal. Jag kan räkna besöken på gymmet på två händer och löpturerna på en. Långpromenaderna med hunden har dock blivit ett par i veckan, men det är också allt. Jag är alltså inte alls nöjd med min träningsinsats och jag har som mål att shape:a upp mig nu under augusti-september. Lyckas jag inte med det har jag bestämt mig för att säga upp mitt gymkort (som jag haft i 4,5 år nu) och bli en latmask på riktigt. Nej då, inte riktigt så illa. Men jag känner att jag måste ”straffa” mig själv med något om jag inte lyckas. Gymmet är trots allt den roligaste träningen jag vet, men det är inte hållbart att betala flera hundra kronor i månaden och sedan inte utnyttja det ordentligt. 

Kommentera

02 Jul Kvalitets- och semestertid

Så här i semestertider funderar jag mycket på hur jag ska ta tillvara på min semester på bästa sätt. Jag har nog aldrig haft 4 veckors sammanhängande ledighet och även om jag oroar mig lite för att jag kommer att bli rastlös så vet jag också hur väl jag behöver lite återhämtning.

Varje år tänker jag att jag ska prioritera min lediga tid bättre, att jag ska ta dagen mer som den kommer och att jag ska lägga min energi på det som är viktigt och får mig att må bra istället för tvärtom. Det låter inte så svårt, men det är lättare sagt än gjort när man är en person som ÄLSKAR att planera, strukturera, ordna och fixa.

Hur ska jag då ta tillvara på min semester på bästa sätt? Första veckan blir enkel, där är det inte så mycket att fundera på. Förutom att jag ska ta igen lite förlorad sömn så är det bröllop som gäller för hela slanten. Det är ett medvetet val att jag endast har en semestervecka att ägna åt bröllopet. Jag har valt att jobba en vecka längre än mina kollegor just för att jag vet att om jag har två veckor på mig så kommer jag lägga två veckor på bröllopet, har jag en vecka så kommer jag också klara mig på det.

Resterande tre veckor är jag lite mer kluven kring. Samtidigt som jag vill hinna med att träffa massor av vänner och släkt så vill jag också bara ta dagen som den kommer och inte känna några krav. Jag vill fixa och dona hemmavid med diverse projekt, men jag vill samtidigt ligga som en död säl i solstolen med en god bok också. Jag vill ha rent och städat samt äta massor av god mat, men jag vill inte spendera mina timmar inomhus om vädret är på topp.

Allt är en avvägning som är svår att göra innan man väl är där. Men känner jag mig själv rätt så kommer jag göra mer av allt och mindre av ingenting. Hur ska jag då få mig själv att vara mer i balans? Göra lagom av allt och lagom av ingenting? För innerst inne vet jag att jag inte mår bra om det blir för mycket av än det ena eller än det andra.

Jag tänker så här:

  • Jag ska mobilbanta mig själv under semesterns 3 senare veckor. Från och med måndag veckan efter bröllopet så ska jag endast använda min mobil till att fotografera och ringa. Fotografera för att jag älskar att ha bilder som får mig att tänka tillbaka och minnas och ringa för att kunna umgås och må bra. Men inget onödigt slösurfande här och där som bara stjäl onödig tid. En liten stund morgon och kväll räcker för att jag ska stilla mitt ”sociala medier”-behov och övrig tid på dagen behöver jag inte Facebook, Instagram eller något annat. Jag kan gott läsa en bok, lösa ett korsord, lyssna på radio eller andra stimulerande aktiviteter dagtid.
  • Jag ska inte använda min klocka. Jag har alltid klocka, annars känner jag mig naken och bortkommen. Men har man semester så ska man göra saker när det faller en in och inte när man borde. Jag tänker äta när jag är hungrig, sova när jag är trött och hitta på något när jag är pigg. Jag tänker lyssna på min kropp och bara göra det som faller mig in.
  • Jag älskar att sova, men jag vill inte sova bort min semester. Jag vill känna att jag tog tillvara på de långa dagarna och behöll en någorlunda acceptabel dygnsrytm. På vardagar kommer jag fortsätta att ställa klockan och se till att vakna senast klockan 9 (även om jag kanske ligger kvar och drar mig), men jag kommer vara vaken tills jag är trött och på helgerna kommer jag sova ut ”på riktigt”.
  • Jag ska se till att minst ett par dagar i veckan endast vara hemma. Att inte ens lämna gårdsplanen för att handla eller åka och köpa en glasspinne. Möjligen för en promenad, men inte mer. Jag är duktigt på att alltid hitta på saker, åka iväg för att hålla igång mitt höga tempo och inte behöva slappna av fullt ut. Jag behöver träna på att inte alltid vara på språng! Sedan får andra gärna hälsa på mig, men jag ska hålla mig på hemmaplan för att undvika onödiga stressmoment/triggers.

Det här kanske inte låter som några jätteomvälvande saker, men för mig är det en stor del att släppa mitt kontrollbehov och behovet att alltid ha koll på läget. För hur jag än vänder och vrider på det så är jag beroende av min mobil och inte ens när jag sitter på skithuset så kan jag låta bli den! Jag rättar mig alltid efter klockan och den får allt för ofta styra över känslan. Under vardagarna så sover jag på tok för lite, jag vill hitta en fungerande balans mellan mina vakna timmar och min sömn. Inte för mycket och inte för lite. Och jag är, precis som jag skrev ovan, alldeles för ofta på språng. Inte en lugn stund eller tid till reflektion huruvida jag faktiskt vill vara hemma eller borta!

Hur prioriterar ni er ledighet? Vad är viktigt för dig när det kommer till semester? Ni får gärna ge mig era tankar och inputs om hur ni resonerar för att få en lyckad semester som man kan se tillbaka på med förnöjsamhet!

Kommentera

01 Jul The hair

I går var jag till min fantastiska frisör Lina på Salongen för dig. Vi hade många timmar inbokade tillsammans för på schemat stod nämligen:

  • Färgning
  • Klippning
  • Isättning av löshår
  • Provuppsättning inför bröllop

Allt tar ju sin lilla tid, men vi var faktiskt klara redan efter 3,5 timme vilket jag tycker var bra jobbat! Jag är riktigt nöjd med resultatet och trivs i mitt långa tjocka hår.

Nu blir det bilbingo med fina L!

Kommentera

01 Jul Bokmal

Jag älskar att läsa! Ända sedan jag var liten har jag plöjt böcker för brinnande livet, det kan min mamma intyga. Bland det bästa jag visste var att åka på biblioteket och låna nya böcker, gärna 5-10 stycken så att jag höll mig sysselsatt ett tag. Jag var också med i en bokklubb och hade turen att få ärva mycket böcker.

Än idag läser jag ganska mycket, även om det inte är lika intensivt som när jag var liten. Jag har dock haft några års uppehåll helt från läsandet också, mellan 20-25 år skulle jag uppskatta. Jag hade väl helt enkelt för mycket annat att sysselsätta mig med antar jag. Jag är dock väldigt glad för att jag hittat tillbaka till böckerna för det finns inget mer avkopplande att göra även om det också blir en del ljudböcker nu för tiden.

Under sommaren blir det desto fler böcker än på vintern. Jag vet inte varför, men kanske för att jag varvar ner och är ledig mer. Jag har dock svårt att hålla mig till en enda bok åt gången. Det är väl mina bokstavskombinationer som gör sig påminda. Just nu ”läser” jag inte mindre än tre böcker, haha!

Jag lyssnar på en deckare när jag åker till och från jobbet och jag lyssnar på en roman när jag ska sova. Och när jag har en ledig stund över, i solstolen eller när jag äter, så läser jag en bok. Många tycker säkert att det verkar rörigt, men det går faktiskt bra. Jag vill inte lyssna på min deckare när jag ska sova för då ligger jag bara vaken länge och lyssnar. När jag kör bil vill jag ha lite spänning att koncentrera mig på och i solstolen njuter jag av lite humor.

Böckerna jag läser/lyssnar på just nu är:

  • Faller fritt som i en dröm – Leif GW Persson
  • Rosa elefanter – Karin Brunk Holmqvist
  • Rör inte mitt mord – Lars Forsberg

Brukar du också läsa? Vad läser/lyssnar du på just nu? Ge mig gärna tips på favoritböcker, det behövs alltid! Jag är en allätare, men föredrar mord framför chic-lit.

faller-fritt-som-i-en-drom rosa_elefanter

Kommentera