01 Dec 1 december

Då var vi äntligen inne i december. Som jag längtat. Trots att julen alldeles för ofta innebär mycket stress och flängande för vår del så kan jag inte låta bli att älska allt som hör julen till. I år har vi dock tagit ett egoistiskt beslut som säkert kommer göra många i vår närvaro ”sura”.

Vi har helt enkelt bestämt oss för att fira juldagen hemmavid. Bara vår lilla familj. Vi åker runt så mycket både innan och efter jul och varje år sitter vi där med en bitter eftersmak för att vi aldrig fick ”känna lugnet”. Så det ska vi göra i år. En dag ska vi bara vara hemma och mysa och vi tänker inte ha dåligt samvete heller. Vill släkt och vänner träffa oss så kan ju faktiskt de hälsa på oss också, allt är inte vårt ansvar och det är ganska skönt att inse.

Hur gör ni kring jul? Firar ni hemma eller flänger ni också runt?

Kommentera

27 Okt Att vara en Svensson

Livets stora gåta, vad går det ut på egentligen? Tänker du ofta på meningen med livet eller är det något som du inte lägger någon större vikt vid? Låter du vardagen och livet passera eller reflekterar du och gör medvetna val? Jag funderar ofta över livet. Inte så att jag på något sätt har någon livskris eller inte är nöjd med min tillvaro, men jag försöker tänka efter och göra reflektioner över mina val och vad de leder till. Om det är rätt beslut eller om jag borde prioritera om.

Under många år i mitt liv så var min drivkraft att bli något. Att utvecklas, bli bättre och slutligen bli bäst. På vad spelade inte så stor roll, bara jag fick vara bäst och tjäna bra med pengar. Att bli en lyckad människa med en bra utbildning, ett fint jobb, vackert hus och en perfekt familj. Jag tror inte att jag är ensam. Jag tror att det är vad många strävar efter idag. ”Kraven” från samhället ser ut så. Perfekt liv och perfekt tillvaro. Först då kan man luta sig tillbaka och vara nöjd.

Jag skulle ljuga om inte de tankarna smyger sig på än idag, att jag ännu blir lurad av ”samhällets dolda krav” på mig. Kanske är det för att min generation (80-talisterna) alltid har fått höra att ”allting är möjligt”. Och om allting är möjligt så är det också en självklarhet att jag ska vilja ha just ”allting”. Det finns ju ingenting som hindrar mig från att lyckas, den enda som sätter käppar i hjulet för mig själv är just jag. Det var ett av mina livsmotton för några år sedan och jag tycker trots allt att det är en fin tanke även idag.

Det som är lätt att glömma är att allting är möjligt, men att allt har också ett pris. Vad är just jag beredd att betala för att få allt det som jag drömmer om? Det är något som jag tänker på idag. Vad är värt att offra för att få det ”perfekta livet”? Och vad är ett perfekt liv? Är det att ha den nyaste bilen på gatan, den flådigaste jobbtiteln och de senaste teknikprylarna? Eller finns det annat som ger mig mer livskvalitet?

Ja, jag tycker om att åka runt i en fin bil, men i slutet av dagen så ger skogspromenaden med hunden mer energi tillbaka än bilturen till affären som trots allt bara är en transportsträcka. Jag var precis lika nöjd med den turen när jag åkte i vår gamla skruttiga Skoda häromdagen.
Ja, det kändes bra när jag fick en klapp på axeln av chefen för det där extra timmarna jag gjorde förra veckan, men ledig tid tillsammans med min familj hade varit mycket trivsammare.
Ja, jag älskar min nya iPhone, men samtidigt driver det mig till vansinne att jag är så ”uppkopplad” hela tiden. För när möjligheten finns kan jag, hur jag än försöker, inte hålla fingrarna i styr och låta bli att klicka in mig på diverse sociala medier i tid och otid. Tänk om jag istället la den tiden på att läsa en god bok eller konversera med en saknad vän.
Ja, en fläskig villa i en av de finare områdena i stan hade säkert varit härligt när vi bjudit hem vänner på middag, men sanningen att säga så trivs jag ändå bäst i vår gamla ombyggda byskola på landet. Att vi inte har en flådig matsal och det finaste porslinet när vännerna kommer över vägs faktiskt upp tusenfalt av alla de solnedgångar vi får se över sjön och tryggheten i att våra framtida barn kan leka tryggt ute på gården.

Det finns för- och nackdelar med alla val vi gör här i livet. Mina ambitioner och val gjorde att jag gick in i den berömda väggen. Det tog tre år av dagligt kämpande innan jag började hitta tillbaka till den person jag var innan. Det tog ytterligare år innan jag kände mig trygg i min egen personlighet och innan min självkänsla och mitt självförtroende var reparerat. I dag jagar jag inte längre det ”perfekta livet”, jag har lärt mig att det inte är värt det. För hur nära jag än kommer det perfekta livet så kommer jag att ha offrat annat på vägen och det kommer inte att göra mig nöjd.

I dag vill jag bara vara en helt vanlig Svensson. Jag vill ha ett drägligt jobb med bra arbetskamrater, lönen och titlar är långt ner på prioritetsordningen även om jag idag är mer medveten om mitt eget värde och vill få valuta för den tid jag investerar i mitt jobb. Jag vill ha mer ledig tid tillsammans med dem jag älskar och som jag kallar vänner och familj, jag vill inte längre viga mitt liv åt min karriär. Jag vill ha tak över huvudet och även om det är trevligt med ett nyrenoverat hem så är jag ändå mest nöjd så länge det är hyfsat städat och rent. Jag vill ha en bil som fungerar och som tar mig från punkt a till b, den ska vara trygg att åka i men behöver inte vara av senaste årsmodell.

Även om jag i dag är mer nöjd med min tillvaro än vad jag varit tidigare så finns det fortfarande förbättringsmöjligheter. Och ni som hängt med i resonemanget förstår att dessa inte alls handlar om mer pengar eller bättre prylar. Det jag eftersträvar idag är inte en spikrak karriär uppåt utan snarare tvärtom, mer fri tid att disponera som jag vill. Nästa projekt blir att fundera ut hur mycket jag är värd att offra av mina bekvämligheter idag för att kunna jobba mindre och göra mer av det som ger mig livskvalitet.

Kommentera

23 Sep Skogens guld

Efter jobbet blev det en tur till svampskogen tillsammans med bästa J och hennes hundar. Shiro fick stanna hemma idag då jag åkte direkt efter jobbet. Vi tänkte bara göra en kortare tur då vi inte hade så stora förhoppningar om att hitta någon svamp, men tji fick vi.

Vi tänkte sikta in oss på trattisarna den här gången då vi trodde att det var för sent med gulingarna. Men även där fick vi ändra oss för trattisar hittade vi knappt några medan gulingarna fanns lite varstans. Tänk vilken lycka det är att hitta skogens guld sådär.

Kommentera

16 Sep Skit tisdag

IMG_9450

Åh, gårdagen började så bra men när jag åkte hemåt vid 14-tiden så började allt bara gå åt pipsvängen. När jag väl var hemma igen vid 17-tiden så var jag riktigt deppig och ledsen och tyckte grymt synd om mig själv. Jag vill faktiskt inte ens tänka på allt som hann hända under de där 3 timmarna så jag lämnar helt enkelt det här och berättar istället om allt bra som hände fram till kl. 14.

Väckaren ringde lite tidigare än vanligt igår. Det var nämligen dags för en jaktdag tillsammans med min fina kusin! Jag har hängt med henne tidigare när hon jagat och jag har i flera år varit i valet och kvalet om jag ska ta jägarexamen eller inte. Jag älskar att vara ute i skog och mark och även om jag fortfarande är tveksam till att jag skulle våga skjuta när jag väl ställs inför faktum så är jag mer taggad än någonsin på en jägarexamen. Kanske får bli en 30-års present till mig själv nästa år.

Turligt nog så blev det faktiskt en älg redan efter att vi suttit 40 min på pass. Tyvärr var det inte min kusin som fick skjuta, men vi fick ju i alla fall vara med att dra fram den, flå och hänga den. Kul för en annan som inte varit med så mycket! Det är ju ont om jägare i min familj.

På väg hem där vid 14-tiden så satt jag i bilen och tänkte på hur lyckligt lottad jag är som har ett arbete där de har stor förståelse (där man alltid får ledig bara man ser till att sköta sig), att vi bor som vi gör och att vi har sådan närhet till skogen. Vad bra det får mig att må! Sedan gick det som sagt utför och detaljerna besparar jag er.

IMG_9455

IMG_9461

Kommentera

09 Sep Svamphav

Det blev en tur till svampskogen igår med. Denna gången med en annan vän. Jag hade först tänkt att vi skulle ta oss en titt på andra sidan sjön där vi hittade mycket trattisar ifjol, men alldeles innan vi skulle bege oss fick jag ett sms av grannen att de sett björn där i förrgår och att hans hund betett sig annorlunda under dagens jakt på just det området.

Detta fick oss att tänka om och även fast jag trodde att min ”vanliga” skog var länsad på svamp så begav vi oss dit. Och tänk vilken lycka när vi helt oväntat klev in i ett hav av kantareller. Sådär som jag alltid fantiserat om, men som jag bara hört andra hittat. Jag blev så exalterad och manisk att jag helt glömde att fota! Jag hade dessutom fullt sjå med att hålla rätt på mitt yrväder till hund som självklart skulle hoppa runt just i denna glänta.

Vi fyllde ganska snabbt nästan två korgar och kunde nöjt bege oss tillbaka och sätta oss och rensa svampen samtidigt som vi drack en kopp te och surrade om livet. Självklart var jag även tvungen att göra mig själv en toastmacka innan det var dags för sängen. Även denna höll jag på att missa att fota i min iver så den fick sig en liten tugga innan jag kom på mig själv! Haha!

Kommentera

08 Sep Kantareller

I går blev det en tur till svampskogen med en kär vän. Det blev tre flugor i en smäll liksom. Kvalitetstid med vän, kompisbus för hund och några gula kantareller som pricken över i:et. Jag ska inte skryta och säga att vi hittade mycket svamp, men lite grann i alla fall. Vi var på ett nytt ställe och det är alltid spännande!

Efter en och en halvtimme i skogen var vi ganska nöjda alla fem. Hunden var sådär utslagen och nöjd när vi väl kom hem. Älgjakten är i full gång hemmavid, men jag tänkte nog ta mig en liten svamptur även ikväll. Får hoppas att det inte är länsat överallt bara.


Visst ja, jag har klippt av mig håret. Så jäkla skönt! 

Kommentera

31 Aug Retreat

Efter att jag var klar med bröllopsfixandet i lördags så åkte jag och en kär vän till mig upp till deras stuga. Stugan ligger långt ifrån civilisationen och har varken el eller vatten. Mobiltäckningen är svajigt och tystnaden är total. Precis vad jag behövde. Ett dygn med förtroliga samtal, svampplockning, surströmming, vin och bastu.

Självklart hade vi hundarna med oss och de kutade runt som vildar under hela vistelsen och det är så fantastiskt härligt att se. Den totala lyckan över lek med en jämnårig vän. Tröttheten som kommer så plötsligt, men som på en mikrosekund är som bortblåst och leken är ett faktum än en gång. De spontana doppen i sjön och de lyckliga skutten i skogen. Tänk om man fick ha det så jämt?

Om jag någon gång skaffar en sommarstuga så ska den vara precis så. I allra enklaste laget, med endast en utsikt vacker som en tavla som underhållning och en tystnad som inte går att finna på annat håll. Inget överflöd och inget lyx. Bara ren och skär livskvalitet. 

Kommentera

30 Aug Vandring del 2

Jag vet inte om ni minns det, men förra året började jag och tre av mina barndomsvänner att vandra Höga Kustenleden. Tanken är att vi ska gå hela leden som är drygt 13 mil, men att vi delar upp den i några etapper per år. Vi har varken tid eller ork att ta hela sträckan i ett svep och vi tyckte att det var en fin chans att både få kvalitetstid med varandra samt uppleva vår närliggande natur på nära håll.

Under min sista semestervecka så hade vi därför åter igen bokat in 3 dagars vandring med start där vi slutade ifjol. Nämligen i Hörsång strax utanför Noraström. Förra året fick vi abrupt avbryta vandringen den sista dagen på grund av åskoväder och därför var vi revanschlystna och taggade när vi blev avsläppta på parkeringen vid den gamla kiosken. På grund av graviditet så valde I.N att bara vandra med oss under den andra dagen och att inte tälta med oss, men vi var så glada att hon kunde göra oss sällskap en bit och att hon orkade hänga på trots den växande magen.

Första dagen var både den tyngsta och den lättaste. Den lättaste för att kroppen var fräsch och utan krämpor och tyngsta för att det var en krävande sträcka och mycket uppför. Vi fick också ett bakslag när vi kom fram till Gavik eftersom att vi trott att vi skulle kunna tälta där. Energin var slut och kroppen skrek efter vila, men det var bara att kränga på sig ryggsäckarna igen och knalla vidare ytterligare 2 km. 2 km låter inte långt, men det tog oss ungefär en timme med de tunga ryggsäckarna.

Belöningen kom dock i form av en av de vackraste tältplatserna i Svartviken. Utsikten var fenomenal när vi väl fått upp tältet och slutligen kunde slå oss ner på klipporna och laga middagen. När vi sedan klev upp dagen därpå och solens strålar letade sig in genom träden så var vi tacksamma för att vi gick den sista biten dagen innan.

Dag 2 anslöt I.N till oss lagom till frukost och vandringen fortsatte sedan över mot Nordingrå och med Lappudden som mål. Som tur var bjöd dagen på en lätt vandring med mycket landsväg. Kroppen var rejält sliten och värkte lite överallt. Vandringen gick i långsamt tempo och det blev många stopp. Strax innan lunchtid kom vi fram till avstickaren Rödklitten och bestämde oss för att lämna ryggsäckarna vid bergets fot och ta oss upp för berget med vår lunch. Berget är endast 600 meter högt, men väldigt brant och vi tackade vår lyckliga stjärna för att vi lämnat packningen. Utsikten var vacker, men det var synd att det inte fanns någon riktigt ”rastplats” med bänkar där uppe. Dessutom var utsikten över Gaviksfjärden ganska skymd på grund av mycket sly.

Lappudden nådde vi vid 18-tiden på eftermiddagen och det fick också bli vårt stopp för i år. Nästa etapp var allt för lång för att vi skulle orka med den under den tredje dagen och vi kände oss nöjda med vår insats. Vi valde dock att tälta även den natten och blev sedan upphämtade efter ett morgondopp i Vågsfjärden dagen därpå.

Vi hade vädret på vår sida i år och värmen var inte lika outhärdlig som ifjol. Första natten var ganska kall, men inte så att det blev jobbigt. Jag klarade mig även i år utan skavsår, men var däremot rejält öm i både axlar och höfter när vi packade ihop och begav oss hemåt.

Saker att komma ihåg till nästa år:

  • Tejpa höfter och känsliga partier redan innan start för att undvika öm och irriterad hud
  • Använd alltid myggmedel. Hela tiden.
  • Resorb är bra skit!
  • Ryggsäcken är alltid för tung!
  • Man kommer aldrig så långt som man vill tro.
  • Ta med en pensel till svamprensning (båda åren har vi stött på kantareller som vi kunnat äta till vår middag, men båda gånger haft problem med hur den ska rensas)
  • Funktionsstrumpor is the shit!

Kommentera

27 Aug Att spara klokt

Jag har funderat mycket på det här med sparande och att spara långsiktigt och hållbart i och med min lilla sanering. Vad är egentligen rimligt och spara och hur mycket är det hållbart att spara i längden.

Jag har försökt läsa på lite och se vad som faktiskt är rimligt i förhållande till inkomst och kommit fram till detta:

Pensionssparande: 4 % av bruttolön
Buffertsparande: 10 % av nettolön

I genomsnitt brukar man säga att man vill ha ca 80 % av sin lön i pension. Om man sparar ca 4 % av sin bruttolön genom hela arbetslivet så hamnar du där. Har du redan ett stort sparande på annat håll kan du klara dig med ett mindre sparande, men mellan 3-5 % är en bra tumregel.

Grunden till en ekonomisk frihet är att spara i genomsnitt 10 % av din lön varje månad, eller rättare sagt, betala till dig själv. Varje månad betalar man räkningar och andra nödvändiga utgifter, att spara är att betala tillbaka till sig själv och belöna sig för allt hårt arbete man lagt ner.

Oavsett hur mycket du tjänar så har i princip alla människor noll kronor kvar på kontot i slutet av månaden, man lever helt enkelt efter sina resurser och desto mer pengar som finns desto, mer pengar spenderar man. Därför ska man alltid lägga undan sparpengarna direkt varje månad för att säkerställa att pengarna faktiskt sparas. Tänker du att du ska spara de pengar som blir över varje månad så blir sparandet alltid väldigt magert. Dessutom är det roligare att veta att de pengar du har kvar på ditt konto är fria att spendera på vad du vill!

Alla kan lägga undan 10 % av sin inkomst oavsett om du arbetar eller exempelvis är student. Det handlar bara om att lära sig att leva efter sina tillgångar. Om det känns tråkigt att spara så får man försöka tänka på fördelarna av det och se att man genom sitt sparande kommer att:

  • Få en ekonomisk frihet. Du kommer kunna följa dina impulser bättre och kunna unna dig det lilla extra i vardagen när det verkligen behövs!
  • Du kan gå i pension tidigare om du är duktig och sparar dina pengar under en längre period.
  • Du kan få en pension med guldkant och faktiskt ha råd att göra de saker som du tänker att du ska ha tid med när du är pensionär.
  • Du har alltid pengar redo om det skulle inträffa något oväntat. Blir du av med jobbet eller på något annat sätt förlorar en stor del av din inkomst kan det vara skönt med en buffert till de lite tuffare tiderna.

Sparar du tillräckligt mycket i månaden? Jag kan erkänna att jag ligger en bit ifrån dessa siffror, men med hjälp av min lilla ekonomiska sanering så tänker jag ge mig tusan på att klara det. Jag vill investera i mig själv och ge mig själv en tryggare framtid! Jag vill inte behöva oroa mig för pengar och det gör jag enklast genom att spara bättre! 

Kommentera

25 Aug Sanera ekonomin

Jag hade någon slags ekonomisk kris här i sommar. Inte för att jag var utan pengar, utan för att jag känner att jag tappat lite kontroll över vad jag lägger pengar på och vad som faktiskt är viktigt och inte. När jag började rannsaka mina utgifter så såg jag ganska snabbt att det fanns många poster som kan räknas som ren ”lyx” och som är rent utsagt onödiga utgifter. Det är bara dåliga vanor som jag lagt till.

Och jag vill verkligen inte spendera pengar på sådant som är onödigt. Självklart vill jag kunna unna mig saker och självklart vill jag kunna sätta lite guldkant på tillvaron, men till vilket pris och i vilken utsträckning? Vad är det egentligen som ger mig något tillbaka och vad kan jag avstå ifrån? Det är sådant jag tänkt på i sommar.

Jag hatar känslan av att pengarna bara rinner mig ur handen och att jag inte har kontroll på vad det egentligen är som kostar. Jag hatar känslan av att inte ha kunnat spara så mycket som jag önskat trots en relativt god inkomst. För jag vill ju även ha råd med långsiktiga investeringar som renovering och saker till hemmet. Och små kostnader kan ofta kännas som att de inte spelar någon roll, men sammanräknat så kan de bli ganska stora poster.

Saker som jag tycker är viktigt och vill lägga pengar på:

  • Pensionssparande
  • Sparande
  • Gymkort

Saker jag måste lägga pengar på:

  • Boende
  • Mat
  • Försäkringar
  • Djuren

Saker som jag vill kunna unna mig i lagom utsträckning:

  • Kläder
  • Skönhet
  • Pyssel
  • Underhållning

Just nu har jag ett flertal poster som räknas in i kategorin ”Skönhet” som jag förvisso gillar, men som ändå kan räknas som onödiga utgifter. Dit hör exempelvis naglar, hår och diverse skönhetsprodukter. Jag har också poster under kategorin ”Underhållning” som jag behöver rensa bland och göra diverse prioriteringar. Jag har exempelvis både Spotify och Storytel. I dagsläget använder jag Storytel i större utsträckning så även om den kostar mig mer i månaden (169 kr respektive 99 kr) så känns det klokare att välja bort Spotify. Det är trots allt endast ibland i bilen jag lyssnar på Spotify och de få gångerna kan jag låna M’s konto.

Har ni också onödiga utgifter som ni skulle vilja rensa bort? Jag ska ta en utvärderingsmånad och lägga upp en ekonomisk plan för mig själv nu. Hojta gärna till om ni tänker göra något liknande så kan vi peppa varandra! 

Kommentera

12 Aug Ledord

I vanlig ordning så satte jag två stycken ledord för mig själv inför 2015. I ett inlägg i början av året skrev jag om hur jag tänkte kring de ord jag valt och om det kan ni läsa här. Jag tänkte att jag skulle utvärdera hur det har gått hittills nu när vi tagit oss en bit förbi halvvägs genom året. Jag vet inte varför, men när hösten är i antågande så känns det alltid som en liten nystart det med. Ett tillfälle att ta tag i sommarens synder och hitta tillbaka till rutiner och välbefinnande.

Mitt första ledord var KVALITET. Tanken var att jag skulle planera min tid bättre och lägga fokus på de relationer som kändes viktiga för mig istället för att vara med lite grann överallt. Jag tycker att jag har lyckats riktigt bra på den här punkten. Självklart önskar jag alltid att det fanns mer tid till att umgås med nära och kära, men jag har slutat att få dåligt samvete för att jag tackar nej till saker jag inte brinner för eller människor som inte ger mig lika mycket energi tillbaka som de tar. Jag har valt att investera min tid i de relationer jag känner är givande och som ger mig ett utbyte och jag saknar faktiskt inte någon utöver dessa just nu. 

Mitt andra ledord var VÄLMÅENDE. Tanken med det var ett allmänt välmående med bra rutiner och tid för både träning och återhämtning. Att våga slappna av och leva i nuet. I det stora hela har jag blivit mycket bättre på att inte boka upp mig hela tiden. Den största skillnaden från ifjol till nu är att jag då alltid var uppbokad alla vardagskvällar med diverse saker/träffar. Nu är jag uppbokad max en till två vardagskvällar i veckan och min tid hemmavid har därmed ökat och fått mig mindre stressad.

Däremot har träningen inte alls funkat som jag önskat. En hektisk vår på jobbet har gjort att energin sinat ändå och motivationen till att ta sig iväg och träna på kvällstid har varit minimal. Jag kan räkna besöken på gymmet på två händer och löpturerna på en. Långpromenaderna med hunden har dock blivit ett par i veckan, men det är också allt. Jag är alltså inte alls nöjd med min träningsinsats och jag har som mål att shape:a upp mig nu under augusti-september. Lyckas jag inte med det har jag bestämt mig för att säga upp mitt gymkort (som jag haft i 4,5 år nu) och bli en latmask på riktigt. Nej då, inte riktigt så illa. Men jag känner att jag måste ”straffa” mig själv med något om jag inte lyckas. Gymmet är trots allt den roligaste träningen jag vet, men det är inte hållbart att betala flera hundra kronor i månaden och sedan inte utnyttja det ordentligt. 

Kommentera

11 Aug Rofyllt

I går hade vi en sådan där dag som jag tror de allra flesta familjer har. En sådan där dag som inträffar så sällan i vårt liv att jag typ hoppar jämfota av glädje trots att det bara är en helt ”vanlig dag”.

För det första klev vi upp i princip samtidigt, åt nästan frukost tillsammans (gick bara om varandra lite) och sedan jobbade vi samma tider (händer i princip aldrig). Vi kom hem med bara ca 20 minuters mellanrum och lagom till att jag svängde in på gården hade M hämtat och rastat Shiro.

Middagen hade vi planerat dagen innan (händer verkligen aldrig) och vi ställde oss och lagade den med detsamma. Detta gjorde att vi hade ätit klart och diskat undan redan strax efter 17. 4 h av oplanerad tid stod till förfogande och eftersom att tröttheten från att ha stigit upp tidigt och jobbat första dagen efter semestern började smyga sig på så stoppade jag en ljudbok i öronen och gick ut för att måla klart första varvet på broräcket.

I två timmar satt jag där i kvällssolen och målade med min ljudbok i öronen och samtidigt så tog M med sig Shiro på en långpromenad. Det var så jäkla rofyllt och eftersom att huset är städat så hade jag NOLL stress i kroppen. När jag kommit in och påtat på lite så gick jag till och med och la mig för att titta på en serie innan jag somnade i tid!

HELT JÄVLA MAGISK DAG om ni frågar mig! Varför kan inte alla dagar vara som denna? Och vet ni, bortsett från resten av denna vecka då M jobbar till 18 så kommer han att jobba dagtid (alltså till 16) i ca 3 veckor och det har fan inte hänt sedan solen upptäcktes. Fattar ni att vi kommer att få 3 veckor av sådan här tid tillsammans om vi bara ser till att planera lite middag i förväg och håller det städat hemma. KAN INTE FATTA! SÅ JÄVLA UNDERBART!

Jag inser att jag låter överdrivet övertaggad till ”normal vardag”, men eftersom att det händer så sällan så känns det typ som att jag vunnit på lotto eller nåt!

Kommentera

28 Jul Kantareller

Det är underbart med semester och jag prioriterar inte att sitta här framför datorn. Det enda som är synd är att dagarna går så fruktansvärt fort! 2,5 vecka är snart avklarad och det känns som att det enda vi hunnit med är bröllopet och att vara sjuka. Men det blir ju återhämtning på riktigt i alla fall!

Idag kom goda vänner över på fika på eftermiddagen och dagen till ära hade jag till och med bakat. Jag vet inte när det hände senast faktiskt! Det blev dock bara en enkel snickerskaka. I morgon ska vi ut på utflykt med samma goda vänner. Ska bli trevligt!

När vännerna åkt tog jag med mig Shiro upp i skogen för att se om vi kunde hitta några kantareller. Vi hittade massvis med kantareller som var på gång, så om någon vecka till blir det definitivt en runda till. Och vi hittade faktiskt några större kantareller med som vi plockade med oss hem. Så ikväll blir det nog en macka med kantarellstuvning till kvällsfikat!

IMG_7909

IMG_7912

IMG_7917

IMG_7919

Kommentera

02 Jul Kvalitets- och semestertid

Så här i semestertider funderar jag mycket på hur jag ska ta tillvara på min semester på bästa sätt. Jag har nog aldrig haft 4 veckors sammanhängande ledighet och även om jag oroar mig lite för att jag kommer att bli rastlös så vet jag också hur väl jag behöver lite återhämtning.

Varje år tänker jag att jag ska prioritera min lediga tid bättre, att jag ska ta dagen mer som den kommer och att jag ska lägga min energi på det som är viktigt och får mig att må bra istället för tvärtom. Det låter inte så svårt, men det är lättare sagt än gjort när man är en person som ÄLSKAR att planera, strukturera, ordna och fixa.

Hur ska jag då ta tillvara på min semester på bästa sätt? Första veckan blir enkel, där är det inte så mycket att fundera på. Förutom att jag ska ta igen lite förlorad sömn så är det bröllop som gäller för hela slanten. Det är ett medvetet val att jag endast har en semestervecka att ägna åt bröllopet. Jag har valt att jobba en vecka längre än mina kollegor just för att jag vet att om jag har två veckor på mig så kommer jag lägga två veckor på bröllopet, har jag en vecka så kommer jag också klara mig på det.

Resterande tre veckor är jag lite mer kluven kring. Samtidigt som jag vill hinna med att träffa massor av vänner och släkt så vill jag också bara ta dagen som den kommer och inte känna några krav. Jag vill fixa och dona hemmavid med diverse projekt, men jag vill samtidigt ligga som en död säl i solstolen med en god bok också. Jag vill ha rent och städat samt äta massor av god mat, men jag vill inte spendera mina timmar inomhus om vädret är på topp.

Allt är en avvägning som är svår att göra innan man väl är där. Men känner jag mig själv rätt så kommer jag göra mer av allt och mindre av ingenting. Hur ska jag då få mig själv att vara mer i balans? Göra lagom av allt och lagom av ingenting? För innerst inne vet jag att jag inte mår bra om det blir för mycket av än det ena eller än det andra.

Jag tänker så här:

  • Jag ska mobilbanta mig själv under semesterns 3 senare veckor. Från och med måndag veckan efter bröllopet så ska jag endast använda min mobil till att fotografera och ringa. Fotografera för att jag älskar att ha bilder som får mig att tänka tillbaka och minnas och ringa för att kunna umgås och må bra. Men inget onödigt slösurfande här och där som bara stjäl onödig tid. En liten stund morgon och kväll räcker för att jag ska stilla mitt ”sociala medier”-behov och övrig tid på dagen behöver jag inte Facebook, Instagram eller något annat. Jag kan gott läsa en bok, lösa ett korsord, lyssna på radio eller andra stimulerande aktiviteter dagtid.
  • Jag ska inte använda min klocka. Jag har alltid klocka, annars känner jag mig naken och bortkommen. Men har man semester så ska man göra saker när det faller en in och inte när man borde. Jag tänker äta när jag är hungrig, sova när jag är trött och hitta på något när jag är pigg. Jag tänker lyssna på min kropp och bara göra det som faller mig in.
  • Jag älskar att sova, men jag vill inte sova bort min semester. Jag vill känna att jag tog tillvara på de långa dagarna och behöll en någorlunda acceptabel dygnsrytm. På vardagar kommer jag fortsätta att ställa klockan och se till att vakna senast klockan 9 (även om jag kanske ligger kvar och drar mig), men jag kommer vara vaken tills jag är trött och på helgerna kommer jag sova ut ”på riktigt”.
  • Jag ska se till att minst ett par dagar i veckan endast vara hemma. Att inte ens lämna gårdsplanen för att handla eller åka och köpa en glasspinne. Möjligen för en promenad, men inte mer. Jag är duktigt på att alltid hitta på saker, åka iväg för att hålla igång mitt höga tempo och inte behöva slappna av fullt ut. Jag behöver träna på att inte alltid vara på språng! Sedan får andra gärna hälsa på mig, men jag ska hålla mig på hemmaplan för att undvika onödiga stressmoment/triggers.

Det här kanske inte låter som några jätteomvälvande saker, men för mig är det en stor del att släppa mitt kontrollbehov och behovet att alltid ha koll på läget. För hur jag än vänder och vrider på det så är jag beroende av min mobil och inte ens när jag sitter på skithuset så kan jag låta bli den! Jag rättar mig alltid efter klockan och den får allt för ofta styra över känslan. Under vardagarna så sover jag på tok för lite, jag vill hitta en fungerande balans mellan mina vakna timmar och min sömn. Inte för mycket och inte för lite. Och jag är, precis som jag skrev ovan, alldeles för ofta på språng. Inte en lugn stund eller tid till reflektion huruvida jag faktiskt vill vara hemma eller borta!

Hur prioriterar ni er ledighet? Vad är viktigt för dig när det kommer till semester? Ni får gärna ge mig era tankar och inputs om hur ni resonerar för att få en lyckad semester som man kan se tillbaka på med förnöjsamhet!

Kommentera

06 Jun Att se fram emot varje del

IMG_1037

Jag tror att många känner igen sig i att det är svårt att leva i och uppskatta nuet. Allt för ofta är vi på jakt efter något annat och glömmer bort att njuta av livet som det ser ut nu. Samtidigt utvecklas livet hela tiden och det är ibland svårt att hinna med att uppfatta allt som händer runt om en. Kanske är det därför vi så ofta glömmer bort att stanna upp, för att vi har fullt upp att inte tappa bort oss helt.

När jag tänker på framtiden kommer jag ofta på mig själv att redan nu kunna sakna saker i mitt nuvarande tillvaro, vilket är helknäppt när man tänker efter. Ett exempel kan vara de långa, icke tidsbestämda, långpromenader i skogen tillsammans med Shiro. Då kan jag ofta komma på mig själv att tänka på hur mycket jag kommer sakna den kravlösheten den dagen vi bestämmer oss för att utöka vår familj ytterligare. För det verkar vara så svårt med tiden i livet med barn. Den räcker aldrig till och hur blir det då för mig som redan nu har bristvara på tid. Jag som har svårt att hinna med redan nu! Det skrämmer mig.

Samtidigt kan jag inte låta bli att se fram emot den dagen då våra framtida barn blir en del av vår familj, växer upp och blir egna individer. Då vi får spendera våra helger på äventyr tillsammans med dem och lära känna de människor som är en kombination av oss. Jag ser också fram emot den dagen då våra framtida barn är vuxna och vi kan umgås på samma sätt med dem som vi idag gör med våra föräldrar. Jag ser också fram emot när vi avslutat vårt arbetsliv och tar oss tid att bara ta dagen som den kommer och göra det som faller oss in, utan ansvar för andra än oss själva.

Så framtiden både skrämmer mig och tilltalar mig. Samtidigt vill jag inte falla i ”fällan” att vilja ha allt för fort. Att glömma bort att njuta på vägen. Att bara finnas i nuet och ta tillvara på det jag har just nu. För på bara ett år har vårt liv förändrats avsevärt och fortsätter det i den här takten så kommer jag vara pensionär inom en snar framtid. Och jag vill kunna se tillbaka på mitt liv och känna att jag njöt av varje fas. Att jag tog tillvara på varje stund som livet erbjöd just då. Att jag inte ångrar mina beslut.

Livet kommer aldrig att bli som vi föreställer oss det, men genom att skynda långsamt hoppas jag ändå att jag får möjligheten att utforma det till just mitt drömliv. Vad gör du för att inte glömma bort nuet och uppskatta livet för vad det är?

Kommentera