01 Jun Skogstur

IMG_8230

I förra veckan gick vi på tur, jag och mina grabbar. Finns inga jag hellre spenderar tid med än de två. Att vi sedan bor helt fantastiskt gör inte saken sämre. Blir alltid full av ny energi efter en skogstur som denna. Synd vad bara att vi inte hann med fler i helgen.

IMG_8176

IMG_8177

IMG_8183

IMG_8189

IMG_8195

 

Kommentera

11 Maj Tack!

Tack för era fina kommentarer på mitt senaste inlägg. Jag har svarat er som kommenterat personligt i det inlägget. Jag ska erkänna att jag haft lite ångest för att gå in här under helgen för jag har inte riktigt vetat vad jag vågat vänta mig. Det är en utmaning att blotta sig själv och sina tankar ibland, inlägget nedan tog det en vecka från att jag skrev till att jag publicerade. Dessutom utan att korrläsa det. Jag hoppas att om det var någon som kände sig träffad/förnärmad/upprörd över mitt inlägg också kan förstå att min avsikt inte är att ”klanka ner” på någon, alla ska göra det som man själv mår bäst av och trivs med, min avsikt var snarare att ”klanka ner” på mig själv för att jag tydligen är så mycket egoist att jag inte kan förstå hur man orkar ge 100% av sig själv hela tiden. Men som sagt, kanske förstår jag den dag jag själv har egna barn. 

Nog om det. Helgen. Den har varit händelserik och samtidigt lugn. M har jobbat så jag var helt inställd på en tråkig helg med mig själv och hundarna (vi är hundvakt). Men riktigt så blev det inte. Fredagen tar jag i ett eget inlägg lite senare i veckan. Lördagen däremot fick en lugn start med lite välbehövlig sovmorgon och en hyfsat lugn frukost (så lugn den kan bli med en löptik och en överkåt unghund).

Tog med mig Lea (vår lånehund) och for till pappa. Behövde en liten paus från hundarna tillsammans då de just då höll på driva mig halvt till vansinne, men exakt hur det gått med två hundar istället för en får ni nog höra om i morgon. För att vila hjärnan lite och få lite sinnesro så ställde jag mig själv på vedbacken några timmar. Klöv ved och staplade. Terapi för själen minst sagt. Ibland fick jag lite feeling och sjöng med till musiken i hörselkåporna, men kom snabbt på mig själv att någon kunde höra. Tyvärr är jag inte utrustad med någon vacker stämma, men jag sjunger gärna ändå när andan faller på! Jag fick även lite tid tillsammans med mina fantastiska kusinbarn (och kusin) under lördagseftermiddagen! Eftersom att de inte bor här uppe blir det allt för sällan vi ses  och det hinner hända så mycket under tiden däremellan.

Gårdagen ägnades åt att putsa några fönster (hör och häpna, första gången i mitt liv (det kanske råkar vara så att M’s mamma/min mamma hjälp oss med sådana bestyr tidigare), vuxenpoäng!), byta gardiner i köket och tvätta några maskiner. Ingen mening med några större insatser när man har två hundar i huset och det fortfarande är lerigt och blött utomhus, men trots det fick även dammsugaren åka fram en sväng. Det är ju skönt att hålla efter grushögarna i hallen en aning även om de snart är tillbaka. På kvällen var det föreningsmöte och vips hade helgen susat förbi. Även om jag har en del att stå i på jobbet så ska det bli skönt med kortvecka och lite välbehövlig egentid med min blivande make.

Lea spanar in mig medan jag står vid klyven

Lea och min lillasysters nya kisse Charlie träffar varandra för första gången

Lea fick också träffa Nemo

Mys med Charlie

Köket i vårskrud

Kommentera

05 Maj Melodikrysset

Nästan varje lördag så löser jag och M melodikrysset. Vissa av oss kanske mer frivilligt än andra, men jag tycker att det är en sådan trevlig start på helgen. Lite sovmorgon och så långfrukost med ägg och annat gott medan man lyssnar på musik och försöker gnugga igång hjärncellerna.

I lördags som var så var ju M på vift som ni såg, men då är det tur att man har fina vänner som tar med sig bebisar, nybakt bröd och ett trevlig morgonhumör och svänger förbi. Jag hade alltså 4 av mina fantastiska barndomsvänner hemma i mitt kök på lördagmorgon. Vi åt god frukost, löste melodikrysset och surrade ikapp oss och det var SÅ MYSIGT! Det här måste vi verkligen göra om!

Som en bonus stannade 2 av dem kvar och bakade cremebullar till M’s kalas på söndagen. Bortskämd eller vad!?

Kommentera

27 Apr Dimma

IMG_1108

Här sitter jag och väntar…

Efter några timmars övertid stannade jag till hos pappa och fick lite mat i magen. Guld värt veckor som denna då jag och Michael bara jobbar om varandra ändå. Rullade hemåt en timme senare, bytte om och gav mig ut med hunden. Planen var en kortare tur ner till sjön så att han skulle få springa av sig, men ett gäng tranor och en katt mitt på lägdan fick mig att tänka om. Vi är inte riktigt där lydnadsmässigt än om jag uttrycker det milt.

Istället blev det en tur i skogen. M och Shiro gick vår ”korta” runda i går och den var nu fri från snö, dock lite mjuk. Men gick det bra i går så går det väl bra i dag tänkte jag och knallade på. Och nog var det mjuk och lerigt på sina ställen, men det gjorde faktiskt ingenting. Jag hade gummistövlar på fötterna och Shiro kunde inte bry sig mindre. En gång försvann han och då tog jag tillfället i akt att gömma mig bakom en gran. Fick sitta där i drygt 5 minuter innan lurvbollen lyckades hitta åt mig, men då funkade inkallningen på väg hem på första försöket med.

Det är så lustigt hur det svänger nu för tiden. För en vecka sedan kom han inte alls på inkallning, den senaste veckan har han kommit varje gång och inte protesterat en gång när man kopplat honom. Man vet liksom inte om man ska skratta eller gråta, jag går på det förstnämnda tror jag. Om ni vill se prov på inkallningen så finns ett klipp på min instagram nu. Solen försvann ganska tidigt under vår promenad och istället följdes vi av dimman. Ganska mysigt tycker jag, skogen får en annan skepnad i dimmans dunkel.

IMG_1116

IMG_1113

Shiro såg mestadels ut som ovan. Hopplöst att fånga honom på bild med den här energin i kroppen! Haha!

IMG_1143

IMG_1151

IMG_1154

Han hittade även en snöfläck att rulla sig i, nöjd vovve!

IMG_1169

Kommentera

21 Apr En annan dag

I går var en riktig skitdag. Tråkigheterna bara hopade sig på varandra och när jag rullade hem från jobbet ca 2 h efter utsatt tid så var det med gråten i halsen och en känsla av hopplöshet. Jag visste att om jag bara åkte hem och la mig på soffan så skulle det bara kännas ännu värre för då skulle jag få tid att grubbla fram och tillbaka på allt. Så istället parkerade jag bilen på vår gård, gick in och bytte om till oömma kläder, hämtade hunden och gick raka vägen ut i skogen.

Där vandrade vi runt utan mål. Satte oss på en stubbe, tränade inkallning och åt lite älgbajs (den sistnämnda sysslan var det mestadels Shiro som ägnade sig åt. Sanningen att säga, bara Shiro!). Solen sken mellan trädtopparna och allt var så vackert. En känsla av lugn spred sig sakta i kroppen.

Shiro såg mestadels ut som på bilden ovan. Det finns nog inget han älskar så mycket som att få springa fritt i skog och mark. Han studsar fram som en känguru och det är mest ett ljust fluffigt moln man ser flyga fram mellan trädstammarna. Ibland hittar han något intressant att snusa på och stannar upp för en sekund för att i nästa flyga iväg som skjuten ur en kanon. Det går helt enkelt inte att vara på dåligt humör när man ser honom så.

Känslan av gråt och hopplöshet byttes sakta ut mot en känsla av tacksamhet över att kunna hämta energi på det här sättet en helt vanlig måndag. Att dagarna numera är så pass ljusa att långa kvällspromenader är möjligt trots att man behöver jobba över 2 h. Och jag tror att Shiro kände av min glädje för han skötte sig exemplariskt och för första gången på flera månader så kom han på min första inkallning när vi närmade oss hem.

Som grädde på moset lyckades jag hålla mig vaken tills M kom hem från jobbet/innebandyn och kunde ventilera allt jobbigt med honom. Det går inte med ord att beskriva hur glad jag är som har en man som lyfter och peppar mig, som stryker mig i håret och säger ”bra jobbat” precis när jag behöver höra det som mest. En man som tröstar och lovar att det blir bättre, som pratar om saker som han vet gör mig glad. Som lovar att hjälpa och planerar fina saker.

Det var någon som sa att känslan av ”nykärhet” inte går att få åter när den väl gått förlorad. Men tänk att det faktiskt går. Det enda som behövs är att man respekterar varandra, blir glad åt den andras prestationer, tar på varandra och kommer ihåg att tala om för varandra hur mycket den andra betyder. Närhet och uppskattning är underskattade ting!

Och i dag är det en annan dag. Och en sak vet jag säkert. Den kan inte bli värre än gårdagen!

Kommentera

13 Mar Livskvalitet

IMG_0015

Jag älskar hur dagarna blir längre och längre i och med ljuset som sakta återvänder. Vintern är egentligen en årstid jag älskar, men även jag blir påverkad av mörkret och det är inte kul att åka hemifrån i becksvart mörker på morgonen och återvända hem i detsamma på eftermiddagen.

I går var vi bara hemma. Jag och M. Den här veckan har vi slutat samtidigt, men ändå inte hunnit ses så mycket. Därför var det mycket värt att mötas upp hemma på gården, ta Shiro på en långpromenad tillsammans (för ovanlighetens skull) i den lilla sol som höll sig kvar innan den sakta försvann bakom bergen. För att sedan åka och handla, äta palt till middag, duscha och mysa ner oss i soffan under täcket och äta godis. Bättre vardagskvällar får man leta efter.

Jag har i några dagar känt hur en förkylning sakta smyger sig på och hade mindre energi än vanligt i går. I dag låter jag värre än i går, men känner mig faktiskt lite piggare, tur är väl det för i morgon packar vi väskorna igen och beger oss på weekend-mys med fina vänner.

Kommentera

03 Mar Vinterpromenad

20150228 (3)

Lördagen som var bjöd på ett fantastiskt väder! Jag började dagen med en skogspromenad tillsammans med Shiro i skoterspåren ovanför oss. Totalt var vi ute i en timme och pulsade runt.

Jag är så glad för att jag har en hund som älskar skogen lika mycket som jag. Det finns inget tacksammare sällskap än honom, men verkligen ser lyckan i hans drag. Han studsar och skuttar, springer och pulsar. Allt med outtröttlig energi!

Jag vet att jag sagt det förut, men det kan sägas igen. Dagar som dessa lever jag länge på!

20150228 (1)

20150228 (2)

Kommentera

17 Feb Melodikrysset

IMG_5612

Varje ledig lördag så försöker jag lösa Melodikrysset. För det mesta blir det här hemma tillsammans med min M och en långfrukost. För det mesta har han dock innebandyträning på lördag förmiddag så andra halvan brukar jag få lösa själv. Ibland löser jag krysset hemma hos pappa och A-K som också är Melodikryssfantaster.

Och ibland blir det med helt andra människor. Som i lördags när min moster, kusin, mamma och lillasyster var här. Då löste vi Melodikrysset och drack champagne, Alla Hjärtans-dag till ära. Lite guldkant på tillvaron behövs så här i februarimörkret, eller hur?

Kommentera

16 Feb Andrum

IMG_5656

När jag haft en fartfylld vecka med mycket inplanerat så finns det inget bättre än att ta med sig hunden ut i skogen för en långpromenad. Det är den allra bästa medicinen för att släppa stressen och känna livsglädje igen.

Jag har grämt mig i flera månader nu att skogen blivit så otillgänglig nu på vintern, men äntligen börjar det dyka upp skoterspår som faktiskt bär en vilket gör att skogen blir tillgänglig igen. Det uppskattar både jag och hund som älskar att springa fritt!

Lyckas man dessutom pricka in lite solsken så är energidepåerna fyllda på nolltid! Jag älskar att ha naturen alldeles runt knuten!

IMG_5632

IMG_5637

IMG_5652

IMG_5668

Kommentera