06 Jul Ingen stress eller press

För första gången närmar jag mig en semester utan någon inre stress eller press. Jag är inte heller trött på jobbet eller har någon dödslängtan efter ledighet. Förklaringen är ju väldigt enkel. Jag har en lång ledighet bakom mig som lagt en bra grund för denna ledighet, synd bara att en inte har så varje år.

Det är nämligen väldigt trevligt att inte behöva känna den här stressen ”när jag har semester ska jag ta tag i det här….”, ”när ledigheten kommer ska jag hinna med det här…” osv. Det kan vara allt från städning, träning, saker en skjutit på, pappersarbete, trädgårdsarbete m.m. Självklart underlättas min situation avsevärt av att jag har min kära make på hemmaplan just nu. Han tar nämligen hand om grundservicen på ett exemplariskt sätt och jag tror att jag endast startat en endaste tvättmaskin den senaste månaden. UNDERBART!

I vilket fall så längtar jag ändå efter ledighet, men mest pga saknaden efter tid med M och H, inte pga lesshet över jobbet. Nu är det två arbetsdagar kvar och sedan får jag mysa med min älskade lilla familj i hela sju veckor! 

Kommentera

21 Jun Att vara en landsbyggare

Älskar ordet Landsbyggare. Alltså en person som gör någon slags insats för landsbygden. Kanske som företagare, föreningsaktiv eller bara en inspiratör för landsbygden i stort. Jag är en landsbyggare och det är coolt.

Igår var jag på landsbyggaredagen (som representant för vår fiberförening) tillsammans med min vapendragare L. Väl på plats mötte jag många andra, både kända och okända, landsbyggare och tillsammans med dem hade vi en trevlig dag med inspirerande föreläsningar, peppande coachpass och god mat. Det är otroligt kul att nätverka runt och träffa andra häftiga landsbyggare som på sitt eget sätt ser till att vi har en levande landsbygd.

Som grädde på moset så fick jag även träffa Jonna Jinton. Hon satt vid vårt bord under middagen och det var så kul att äntligen få träffa henne på riktigt. Jag har ju följt hennes blogg (som många andra) i 6 års tid nu och på något konstigt sätt känns det som att man känner henne trots att vi aldrig har setts. Stackars Jonna egentligen. Gissar på att hon ofta stöter på folk som tror sig vara vän med henne men som hon inte har någon aning om vem det är. Otroligt kul att äntligen få träffa henne i alla fall och hon var precis sådär söt, ödmjuk och jordnära som hon utger sig att vara på bloggen.

Kommentera

13 Jun Dag 5

Snart är en ”hel” arbetsvecka gjord. Eller rättare sagt, snart har jag jobbat mina 5 första dagar. Sakta men säkert börjar jag komma in rutinerna och lunken igen. Mycket är sig likt och muskelminnet finns där för det mesta, men ibland gör jag någon tankevurpa och missar någon grej som egentligen är självklar. Men lagom till semestern borde de väl fått ordning på mig kan jag tycka. Haha!

Förutom jobb så består denna vecka också av årsmöte med fiberföreningen (ikväll) och examensfirande av min lillasyster (torsdag). Helgen spenderas nog till största del på hemmaplan då vi har en del att fixa på tomten inför grävningen som ska ske här under sommaren. Nästan hela tomten ska planeras om och göras mer användarvänlig. Plats ska göras för mitt växthus och nivåer ska jämnas ut en del. Tror att det kommer bli jättebra i slutändan, men säkert en hel del jobb.

Kommentera

09 Jun Friyay

För första gången på över ett år får jag känna glädjen i en fredag! Fantastiskt! Nog har jag uppskattat fredagar och helg även när jag varit hemma då det allt som oftast betytt att M varit ledigt eller att det varit något roligt inbokat, men det går inte att komma ifrån att det är en speciell känsla med fredag när en jobbar.

Helgen blir inte så lugn dock. Hela släkten ska samlas och måla morfars hus och det kommer nog att ta delar av både lördag och söndag i anspråk. Jag tycker att det är ganska kul att måla så ser inte helgen som något betungande utan det ska bara bli roligt med lite familjetid. Min morfar och bonusmormor har totalt 5 barn, 9 barnbarn, 4 bonusbarnbarn och 1 barnbarnsbarn. Alla kommer tyvärr inte i helgen, men majoriteten vilket jag ser fram emot.

Kommentera

07 Jun Tillbaka till verkligheten

Blev välkomnad med ballonger på min parkeringsplats i morse när jag rullade in på jobbet

Första dagen på jobbet efter föräldraledigheten är gjord och jag har överlevt. Dagen har till största del bestått av att få tillgång till alla program och inloggningar, starta upp mail och telefon samt prata ikapp mig med kollegorna. Precis som det ska vara efter ett år på hemmaplan. Hann även med lönesamtal med chefen och lite annat smått och gott.

Att vara borta från lillkorven har gått bättre än väntat, men så har jag ju övat en del i vår då jag varit iväg på tjejhelg till fjällen och Stockholm med jobbet. Jag är ju inte helt ovan, men det kommer nog kännas av mer och mer när M börjar uppdatera mig med nya saker han lärt sig och saker de upplevt tillsammans på dagarna. Jag trivs ju väldigt bra med att vara hemma (även om jag bitvis är en relativt rastlös person), jag har sällan svårt att hitta sysselsättning och trivs med att påta på. Så det jag kommer sakna mest förutom tiden med Harry är nog friheten att ta dagen som den kommer. Tur det är semester snart! Haha!

Jag hade i alla fall den bästa dagen hemmavid på länge igår och det var ett skönt avslut på ledigheten. Jag fick bocka av mycket både roliga och tillfredsställande ”borden” och i min organiserade hjärna blir det som en adrenalinkick deluxe. Är så peppad på att fortsätta ikväll även om jag vet att tröttheten snart kommer att slå till med full kraft. Förutom att inviga sandlådan med Harry så la vi ut marksten runt själva lådan, jag klippte ner 4 av 6 svartvinbärsbuskar, körde trimmer på halva tomten samt planterade om alla våra blommor inomhus. Första gången ever de får kärlek så de flesta kommer väl att dö av ren chock nu.

Förutom min insats så hann även M med att sätta lister, slipa och spackla i sitt kontor så idag ska vi måla. Lister i taket samt väggar är det som ska få färg på sig. Sedan ska även altandörren få ett lager täckfärg och garderoberna ska få sig ett uppfräschning med. Sedan är det bara tapet och golv kvar. Mycket jobb än, men nu är det ju bara roligt kvar liksom! Älskar att måla!

Kommentera

04 Apr Så lite tid

IMG_4884

Om det är något jag gruvar mig för inför att börja jobba igen så är det inte själva jobbet utan tiden. Om jag inte får tiden att räcka till nu när jag är hemma, hur ska jag då få tiden att räcka till när jag jobbar. Räcka till vad tänker ni kanske. Ja, till mycket. För det första finns det måsten, sedan finns det nöjen och så finns det sådant en behöver i sitt liv för att ha balans och må bra helt enkelt.

Saker jag behöver för att ha balans/må bra

  • Tid med familjen
  • Tid med djuren
  • Rent och fint runt om mig
  • Träning
  • Naturen

Nöjen och hobbys

  • Tid med vänner
  • Tid för kreativitet och skapande
  • Tid för skrivande
  • Renovering och fix här hemma

Måsten

  • Städ
  • Tvätt
  • Matlagning

Tyvärr går ju måstena ihop lite med saker jag behöver för att må bra. Inte så att jag måste städa för att må bra, tvärtom, jag slipper det helst, men jag mår helt enkelt inte bra när det inte är städat och fint här hemma. Då flyr jag. Då orkar jag inte vara här och titta för det suger mer energi ur mig än det ger tillbaka. Så att skita i städning och slänga sig i soffan är tyvärr en minusaffär i min hjärna.

Även om M kommer att vara hemma med H i 8 månader när jag går tillbaka och jobbar och ha mer ansvar för grundservicen här hemma så känns det som att det kommer att bli svårt att få tiden att räcka. Och än svårare när M börjar jobba igen och H ska börja på förskola. För det är ju inte bara jag som ska ha mitt, det är ju hela familjen. Och det måste bli en bra balans så att alla mår bra.

Jag skulle tro att första steget för att frigöra tid för oss alla kommer att bli införskaffande av en robotdammsugare. När en har husdjur som under vissa perioder av året fäller mycket så är det väldigt energikrävande att hålla rent hemma. En robotdammsugare som gör grovjobbet medan vi är på jobbet skulle vara en stor hjälp även om vi måste dammsuga vissa partier/städa andra områden när vi kommer hem. När vi är i balans med vår ekonomi igen (för det går inte att förneka att föräldraledighet suger pengar ur privatekonomin) efter en tids jobb så tror jag faktiskt att vi kommer att leja städhjälp. Jag ser ingen anledning till att inte göra det, mindre städning för alla parter här hemma och mer tid för varandra och saker vi tycker är kul. Med RUT-avdraget är det dessutom inte så farligt dyrt.

Hur gör du för att få tiden att räcka till? Vad prioriterar du aldrig bort och vad får stå åt sidan? Har du en bra balans eller känner du att du behöver omprioritera?

Kommentera

15 Mar Jobb och ekonomi

IMG_3041

Veckorna går så himla fort nu för tiden. Snart är det inte länge kvar innan jag börjar arbeta igen, men som tur är så har jag faktiskt ingen ångest över det. Ska bli ganska trevligt att komma in i lite rutiner igen även om jag trivs som fisken hemma. Det enda jag inte ser fram emot är alla tidiga mornar, men fördelen är iaf att jag börjar jobba på den ljusa delen av året.

Igår var vi duktiga och vuxna och var på banken för att förhandla om våra lån. Ett litet möte och helt plötsligt så kan vi amortera mer på huset samtidigt som vi sparar 1 000 kr extra i månaden utan att öka våra utgifter. En ganska skön känsla! Vi har som jag nämt tidigare tagit tag i vår ekonomi och sett över alla utgifter rejält det här året och många bäckar små må vara ett förlegat uttryck, men stämmer otroligt bra. Vi har inte bara förhandlat om lån utan även sett över våra försäkringar, bytt elavtal, sagt upp onödiga abonnemang och strukturerat upp vår mathandling. Små saker som sparar oss flera flera tusen kronor per år. SÅ SKÖNT!

Kommentera

15 Apr Sjukskriven 100%

Skidstahus-Fabriken-Foto-Skidstahus

Jag har som bekant jobbat halvtid sedan jul. Det finns många saker som legat till grund för min sjukskrivning och anledningarna har också ändrats lite under tidens gång. Från och med idag så är jag dessutom sjukskriven heltid ända fram till bebis beräknas komma, drygt en och en halv månad.

Jag sjukskrevs till en början på grund av den höga arbetsbelastningen som jag haft under det senaste året. Jag blev ensam på en tjänst avsedd två personer i februari och rekryteringsprocessen för att hitta en ersättare till min förra kollega drog ut på tiden. Sådant kan hända och det enda som var ”synd” var att det gick bättre än någonsin för mitt jobb just då. Det gör det än idag faktiskt, men i dagsläget är vi tre stycken som jobbar med det jag gjorde själv för ett år sedan. Vilket säger en del om utvecklingen, kul men påfrestande!

Hög arbetsbelastning i samband med en tidig graviditet där jag brottades med en enorm trötthet gjorde att läkaren ville att jag skulle gå hem på heltid ett tag. Själv ville jag dock fortsätta jobba så mycket jag orkade då jag tidigare varit heltidssjukskriven i samband med min utbrändhet och vet hur det påverkar mig (jag blir lätt nedstämd och initiativlös vilket bildar en ond spiral där jag gräver ner mig själv djupare). Så tillsammans med min fantastiske läkare så bestämde vi att jag skulle prova att jobba 50% en period och det gick helt okej.

I mitten av januari fick jag ett tråkigt sjukdomsbesked (mer om detta i ett eget inlägg) och det är något som påverkat mig rent psykiskt sedan dess. På grund av min graviditet så har det varit mycket prat, provtagningar och läkarbesök kring hur min ”tillfriskningsprocess” ska utvecklas. Jag har fått leva mycket i väntan och ovisshet och fått ta några veckor i taget, inväntat nya provtagningar och nya besked under flera månaders tid. Detta har påverkat mig en hel del psykiskt och även om jag nu vet att allt kommer att lösa sig så har det varit väldigt påfrestande.

Det som dock blev ”dödsstöten” nu och som gjorde att både barnmorska, läkare och faktiskt min chef propsade på en heltidssjukskrivning är min rygg som sagt upp sig helt och hållet. Jag har ju en dålig rygg sedan tidigare, men tack vare att jag kunnat fortsätta med min träning under hela graviditeten så har jag lyckats hålla den i arbetsdugligt skick ända fram till för lite drygt en månad sedan. Innan vi for på semester var den inte alls bra, men under ledigheten då jag rörde på mig i lagom mängd och tog det lugnt så funkade den ändå okej. Sedan vi kom hem har den dock kraftigt försämrats och de senaste veckorna har jag haft sådan värk att jag knappt klarat av att köra bil till och från jobbet.

Jag tränar fortfarande i den utsträckning som är möjligt (blir mycket vattenträning just nu) och jag går på akupunktur två gånger i veckan för att dämpa smärtorna. Trots detta så håller min rygg ihop ungefär 2-3 halvdagar på jobbet och sedan ligger jag däckad av smärtorna. Förra onsdagen hade jag sådan värk i hela kroppen att jag var övertygad om att jag hade minst 40 graders feber, varenda molekyl värkte och jag var grinfärdig när jag väl kom i säng efter middagen. Det är väl inte en hållbar situation och även om jag helst av allt skulle vilja fortsätta jobba ett tag till så förstår även jag att kroppen behöver vila och få en chans att ta det lite lugnt innan bebis kommer.

Så summa summarum. Jag har lite ångest över att jag inte ska jobba mer nu, men jag börjar förlika mig med tanken och försöker se det som nödvändigt för mitt eget och bebis välbefinnande. Jag inleder nu officiellt min boa-process och kommer förmodligen uppdatera er massor om vad som sker här på hemmaplan framöver. Jag hoppas att jag inte kommer att tråka ut er med allt bebissnack och att det jag delar med mig av roar er lite grann i alla fall. Det jag är mest rädd över att tappa är det sociala, men då jag har flera vänner som redan gått hem/snart går hem på föräldraledighet så tror jag ändå att jag ska lyckas hålla mig mentalt intakt nu när jag inte kommer träffa mina arbetskollegor på samma sätt. 

Kommentera

06 Apr Horisontell

Förlåt för att jag varit så dålig på att svara på era kommentarer på sistone! Jag ska verkligen skärpa mig, för de är det bästa med den här bloggen, den fina responsen jag får från er! <3 Ni är guld värda som tar er tid att reflektera, komma med tips och råd och bara ge kärlek när det behövs. Tack för det fina ni!

Rådgivning med barnmorskan resulterade i ett nytt läkarbesök på fredag med rekommendation från BM att jag utökar min sjukskrivning ytterligare. Exakt hur mycket får vi väl se på fredag (ligger på 50 % idag). Enligt BM gör jag redan så gott jag kan då jag tränar på, försöker variera det statiska på jobbet och går hos sjukgymnast regelbundet. Det är tyvärr inte mycket mer att göra än att vila mer och försöka slippa undan det statiska som bilkörning och kontorsjobb medför.

Jag ska dock ta kontakt med sjukgymnast imorgon för att få låna en TENS-apparat och jag hoppas att den kan hjälpa till att dämpa smärtorna. Jag har bara hört positivt om den från andra håll så jag hoppas att den kan lindra mina smärtor med. Tills dess håller jag mig i horisontellt läge med några kortare promenader däremellan och så håller vi tummarna för att vila är bra medicin och min rygg snart vill samarbeta igen.

Kommentera

06 Apr Ryggen

Åh, vad jag blir frustrerad när min kropp och min hjärna inte är på samma nivå. Jag har ju varit väldigt förskonad från fysiska bekymmer under min graviditet hittills och har väl i mitt stilla sinne hoppats på att få fortsätta vara det graviditeten ut, men nu är jag inte riktigt lika säker. 

I en dryg månads tid nu har jag levt i någon slags förnekelsefas. Jag har liksom tänkt att om jag bara ignorerar och inte lägger så mycket vikt vid mina bekymmer så försvinner de nog med tiden. Men strax innan vår semesterresa fick jag krypa till korset lite och ta kontakt med en sjukgymnast på grund av min trasiga rygg. Han var dock inte så upplyftande och peppande utan meddelade i princip att jag bara kunde åka hem och börja räkna ner veckorna för att från och med då så skulle det nog bara bli värre (då var det 13 veckor kvar till BF). Inte det svar jag ville ha om vi säger så.

Envis som jag är, tänkte att det måste ju finnas något jag kan göra (träna, stretcha osv) för att underlätta och minska smärtan, så tog jag kontakt med en annan sjukgymnast som jobbar mycket med akupunktur då jag läst att detta kunde hjälpa. Han tog glatt emot mig, behandlade mig med nålar och vips så var jag smärtfri i över en vecka vilket var en sådan befrielse. Sedan vi kom hem från Thailand har jag gått till honom 2 ggr/v för behandling, men sakta men säkert har effekten avtagit och jag har fått mer och mer ont.

Den senaste veckan har varit ett rent helvete om jag ska vara ärlig. Det är en plåga att sätta mig i bilen, det är en plåga att vara på jobbet och mycket mer. Att sitta still funkar i max 10 minuter. Att stå upp funkar i max 10 minuter. Det enda som hjälper är att promenera runt sakta eller ligga raklång. Trots att jag bara jobbar 5 h/dag och är ledig fredagar så är jag helt knäckt när jag kommer hem. Resten av dagen är helt förstörd och redan vid 18-tiden går jag och lägger mig för att jag helt enkelt inte orkar hålla mig i upprätt läge längre.

Smärtan är en sak, men jag tror ändå att det är psyket som tar största smällen. Det är så sjukt frustrerande att inte klara av de saker man vill/är van. Jag vill ju jobba och jag vill ju orka göra saker när jag kommer hem. Nu orkar jag knappt med det ena av dem och det gör mig galen. Vet faktiskt inte riktigt vad jag ska göra just nu för att ”lösa situationen”, jag har därför vänt mig till min barnmorska för lite rådgivning. Får väl se vad hon säger och tycker att jag borde göra för att orka med den sista tiden med bebis i magen för såhär orkar jag nog inte ha det länge till är jag rädd.

Kommentera

14 Jan Sjuk

IMG_9506

Idag ligger jag hemma i soffan och snörvlar. Har klarat mig hela julledigheten från både förkylning och magsjukor så jag ska väl inte klaga över lite feber och huvudvärk nu. Synd bara att det är så förbannat tråkigt att ligga hemma och vara sjuk. Jag har ju inte ro i kroppen (även fast jag är sjuk) att se en film eller kolla på en serie. Jag har fördrivit större delen av dagen med att slösurfa och läsa en bok. Mer har jag inte orkat. Förutom en kort promenad med Shiro då som för övrigt är mer rastlös än någonsin.

Ska försöka masa mig upp ur soffan nu och fixa något att äta. Tur jag har lite rester som jag bara kan steka på då maken jobbar kväll och inte äter middag hemma.

Kommentera

05 Jan Tisdag

Äntligen har vi fått lite snö. Ingen är gladare än Shiro! Fast jag gillar ju snön jag med!

Försov mig lite i morse. Vaknade 6.15 och börjar jobba 7.00. Har dessutom 20-25 minuters resväg till jobbet beroende på väglag. Men det gick helt okej ändå. Jag var på plats 7.20 så ingen större katastrof skedd. Shiro fick följa mig på jobbet idag då jag bara tänkt jobba halvdag och det var så kallt ute. Inte för att jag inte tror att han klarar sig, men desto mindre tid han behöver spendera i hundgården desto mindre ont i mattehjärtat. Inte för att han inte trivs i hundgården, han tycker nog det är ganska skönt att få vara ute en hel dag, men ni vet ju hur man kan vara. Blödig och jäklig.

Gårdagskvällen spenderades i pysselrummet tillsammans med en vän. Hjälpte henne att sno ihop några tackkort och kände samtidigt att det var alldeles för längesedan jag satt där nu. Har inte blivit något scrappande under julledigheten utan endast virkning, läsande och pusselbyggande. Det är ju i sig väldigt bra saker för det är sällan jag har tid med det i vanliga fall. Men lite mer scrappande skulle inte sitta fel.

Kommentera

04 Jan Tillbaka till verkligheten

2

Då var det dags för några dagars jobb igen. Det har varit en väldigt härlig ledighet nu vid jul/nyår och även om jag tror att någon dag extra ledigt hade varit att föredra så känns det ändå helt okej att vara tillbaka på jobbet. Jag mjukstartar dock och jobbar måndag-tisdag för att sedan vara ledig till söndag igen. M har inte varit ledig mer än de röda dagarna här kring jul, men fick möjligheten att vara ledig torsdag-fredag denna vecka så då hakar jag också på och så tar vi vår lilla familj och åker iväg en sväng.

Vi tänkte passa på att utnyttja ett presentkort på hotellövernattning som vi fick när vi gifte oss i somras. Känns perfekt med lite tillsammans-tid nu i vintermörkret. Något att se fram emot och få slappna av lite extra. För ovanlighetens skull så får faktiskt Shiro hänga med också. På hotellet fanns möjlighet till att ha hund och då väljer vi självklart att ta med vår lilla pälsboll. Får blir lite nya vägar att utforska tillsammans med honom!

Shiro är förresten månadens hund på Lapphundsklubbens hemsida. Klicka här för att läsa lite om honom! 

Kommentera

09 Dec Balansen

Det är verkligen en hårfin gräns det här med balansen mellan jobb och ledighet. Igår var jag så glad när jag gick hem efter att ha jobbat mina 4 h. Jag kände att jag precis började gå ner i energinivå när det var dags att klocka ut och gå hem.

Jag vilade en stund när jag kom hem och sedan åkte vi och hälsade på våra vänner som nyss blivit föräldrar. Helt underbart att få snusa bebis och sitta och surra några timmar. Det ger mycket tillbaka på energikontot! Så hela gårdagen kändes jättebra för första gången på länge!

Men idag blev balansen inte alls bra. Då jag fick en ny kollega idag så hade jag bestämt sedan innan att jag skulle jobba 6 h idag och imorgon för att få in honom i arbetet och sedan vara helt ledig på fredag istället. Säkert ett jättebra beslut om det inte var för att jag blev kvar på jobbet längre än planerat och att jag fastnade på flera ställen på väg hem. När jag väl kom in genom dörren här hemma var min energi helt borta.

Så tillskillnad från igår så känner jag mig just nu inte alls lika hoppfull. Eller det är också fel ord. På ett sätt är jag väl glad, för jag förstår ju att jag verkligen behöver den här sjukskrivningen då min kropp inte orkar mer just nu. Men samtidigt är det så frustrerande att behöva ligga på gränsen hela tiden för vad man klarar av. Man vill så mycket men orkar så lite och det gör mig galen.

Kommentera

08 Dec Praktikant

Igår hade jag det stora nöjet att ha med mig min pälsboll på jobbet några timmar. Brukar egentligen undvika det då vi har några småallergiker på jobbet och jag inte tycker att det är så schysst. Men igår kom jag direkt från stan och även om Shiro säkert skulle kunna sitta i bilen några timmar så har jag inte hjärta till det så han fick följa med in på mitt kontor och vara där med mig under eftermiddagen.

Han skötte sig exemplariskt och charmade nog inte bara en medarbetare. Det var väldigt spännande på mattes jobb och man fick både ett nytt tuggben och leksak. Det gick alltså ingen större nöd på honom. När vi sedan kom hem igen var det en trött kille med många nya intryck att smälta.

Kommentera