01 mar Vilken veckostart

Denna vecka går lätt till historien som ”Årets sämsta”, trots att det bara är början av mars. Några få ljuspunkter har det funnits, men då mer tråkigheter kommer framöver så känns det tyvärr inte som att de väger upp tillräckligt ännu.

Började veckan med ett halsont utom denna värld. M erbjöd sig att vara hemma och ta hand om H för att jag skulle få vila, men då BMWn skulle in på någon kalibrering och Skodan skulle besiktas med bara någon timmes mellanrum just den dagen så hade det inneburit att vi båda behövt åka till stan i två omgångar istället för att M lämnade den förstnämnda på verkstan på väg till jobbet och hämtade den på lunchen och jag åkte och besiktigade. Så han fick åka på jobbet och trots att jag var helt knäck när H väl kom i säng på kvällen så kändes det som det vettigaste valet.

Igår när jag vaknade så hade jag tyvärr inte blivit bättre utan snarare sämre. Så illa att jag låg vaken flera timmar natten till igår bara för att jag hade så fruktansvärt ont i halsen. Så jag ringde vårdcentralen, mest för att jag var/är rädd för att smitta H och fick tid strax efter lunch. Tydligen hade jag så uppenbar halsfluss att de inte behövde ta några prover. Bad om annan antibiotika än Kåvepenin då det inte brukar ha någon effekt på mig (har fått byta penicillin 3 gånger tidigare vilket bara resulterat i längre sjukdomsförlopp och mer lidande). Tog mig ner på stan, letade parkering i snöslasket och kånkade H över halva stan med feberkänningar och total matthet i kroppen bara för att komma på apoteket och få veta att läkaren skrivit ut Kåvepenin ändå. Blev så arg och ledsen (förmodligen pga att jag var så matt och inte hade ätit någon riktig mat på över ett dygn) att jag ringde upp VC och skällde ut dem. Blev lovad att om Kåvepenin inte hjälpt till torsdag morgon så skulle jag få ny penicillin utskriven. Åkte hem, började äta Kåvepenin trots en känsla av att det inte skulle hjälpa. Och på kvällen när jag gick och la mig hade jag konstiga utslag på hela bröstet och upp mot halsen. Tänkte att det säkert bara var något övergående från febern och gick och la mig.

Vaknade imorse och var helt prickig och uppsvullen över hela bröstet/halsen och ansiktet. Såg ut som jag injicerat botox i läpparna och det kliade något fruktansvärt. Ringde 1177 för att kolla om det var någon vanlig biverkning av halsfluss, men fick bara order om att lägga på och ringa 112 istället. Förmodad allergisk reaktion mot Kåvepenin. Försökte protestera utan resultat. Så 112 fick det bli. De ville skicka ambulans, men då vägrade jag. Jag var ju uppe och gick för egen maskin och hade inget svårt att andas. Bara lite kli i halsen och det var ju inte konstigt med tanke på halsflussen. Efter många om och men fick jag ok på att M skulle skjutsa mig in till akuten med detsamma och att vi skulle ha telefoner i närheten hela tiden. Tydligen kan reaktion mot Kåvepenin resultera i plötsliga andningssvårigheter och därför ville de inte ta några risker. Happ. Sagt och gjort. Mot akuten bar det av.

Och där blev jag kvar till efter lunch. Precis som 1177 hade misstänkt så var det en allergisk reaktion mot penicillinet. Jag fick kortison och antihistaminer. Ny antibiotika utskriven och fick stanna för observation tills utslagen började ge med sig. Lagom till jag blev utskriven så anlände min lillebror till stan med tåg och vi kunde hämta upp honom (och lillasyrran som slutade skolan i samma veva). Så eftermiddagen spenderades i soffan med de två samtidigt som H blev road av de och resten av familjen. Så mysigt att få träffa brorsan så här ”mitt i säsongen” (blir oftast bara till jul och sommar annars), men anledningen till hans hemkomst är desto tråkigare. På fredag begravs mormor och det är alltså anledningen till hans besök.

Ingen jättemunter vecka som ni kan se, men det är kanske lika bra att göra bort tråkigheterna med detsamma och så kan nästa vecka förhoppningsvis bli en bättre vecka. Hoppas er vecka är bättre och att livet är snällt mot er!

Inga kommentarer

Skriv en kommentar