23 jan Senaste veckorna

Här hemma knallar livet på i en väldig fart. Veckorna bara springer iväg och jag undrar hur fort den här vintern egentligen kommer att gå. Vips så hade vi gjort den jobbigaste perioden av vintern (mitten av oktober – mitten av december + lite januariångest) utan att jag ens hunnit deppa något. Bebis kanske är den perfekta medicinen för höst/vinterdepp?

Försöker spendera så mycket tid som möjligt utomhus i dagsljus. Det märks redan att dagarna blir längre och längre och det är fantastiskt. På grund av fullt upp och sedan massa sjukdom så hann vi aldrig med att bygga något mellandags-pussel enligt långtgående tradition. Men för någon vecka sedan plockade jag fram pusslet och satt sedan en helkväll och bara pusslade. Kom ganska långt och imorgon när lillasyster kommer på besök så tror jag att hon ska få hjälpa mig lite.

Har inte stickat så mycket i januari som i december, men jag har ändå slutfört en del. Julvantarna blev äntligen klara och vilka underbart varma och gosiga vantar. Fick definitivt mersmak på att sticka vantar. Lillemans tröja blev äntligen blockad och invigd också. Den har varit klar ett bra tag, men jag har inte riktigt tagit mig för det här med att blocka. Men nu slängde jag den i tvättmaskinen på ullprogrammet tillsammans med vantarna och den blev så mjuk och go.

Lillasyster växer så det knakar och jag hinner verkligen inte med! Tänk att hon är över 3 månader nu. Hur fort kan tiden gå egentligen? I det här tempot har jag snart blivit pensionär och barnen har flyttat hemifrån och startat egna liv. Vill inte! Stanna tiden tack!

Trots att livet är på topp för det mesta så har även lite mindre roliga saker hänt senaste 2 veckorna. Inget jätteallvarligt, men lite sordin på stämningen. Storebror har fått ljumskbråck som måste opereras och därför ska vi till Sundsvall och träffa kirurgen i februari. Han lyckades även få en liten glasbit i foten (efter ett krasat glas) så från att aldrig varit hos doktorn så var vi där två dagar i rad. Vår skrotbil har även bestämt sig för att gå i tillfällig pension. Jag håller tummarna för att det går att lösa, men med gamla bilar kan man aldrig vara säker. Tills den fått sin slutliga dom så har vi i alla fall fått låna svärfars bil vilket underlättar massor. Allt löser sig!

Inga kommentarer

Skriv en kommentar